Ny blogg!

Eftersom jag nu har blivit fyrabarnsmorsa så tyckte jag att det inte passade sig att min blogg heter Trebarnsmorsan. Så därför har jag en ny blogg som heter House Full Of Babies. Klicka på texten eller här för att komma dit!

Och glöm för guds skull inte att klicka på den här knappen när du väl är där!!! 

Alla gamla inlägg finns på den nya bloggen så snart plockar jag bort den här gamla.

Så hejdå gamla bloggen! Tack för den här tiden! Vi ses i den nya!:-)

Hon är här!

Det har redan gått en vecka sen hon kom till oss. Kl 06:15 på morgonen den 19 november föddes hon. 3015 gram och 47 cm. Kärleken är enorm!

Eftersom alla mina tidigare förlossningar börjat på olika vis så fanns det bara ett sätt kvar som denna förlossning kunde börja på, nämligen med värkar. Och så blev det också.
På eftermiddagen dagen innan så börjar de. Men jag vågar inte hoppas på att det satt igång så jag börjar inte klocka värkarna förrän på kvällen. Vid 22-tiden är vi rätt säkra på att det är förlossningen som satt igång.
Under kvällen har vi ringt runt till familjen och förvarnat de att det kan vara på g.

Mamma ska vara med oss på sjukhuset. Hon har varit med vid alla mina barns födslar. Olle ska vi lämna hos min syster innan vi åker vidare till sjukhuset och min bror ska komma strax innan vi åker in för att skjutsa Lovisa och Loa till skolan.
Vid två-tiden på natten blir värkarna regelbundna. Vid fyra-tiden tycker Danne att vi ska börja göra oss i ordning för att åka in. Men jag tycker fortfarande att jag inte har ont nog. Jag väntar ju på de där riktigt djävulska värkarna.
Men så börjar jag tänka på att vi ska vänta på min bror och dessutom hinna med att lämna Olle innan vi kan åka vidare till sjukhuset.

Vid halv fem är min bror hos oss. Alla grejer är inpackade i bilen och jag hinner t.o.m äta lite frukost då jag är så himla hungrig. Under den här timmen blir värkarna intensivare men inte alls så där hemska som jag minns de. Jag tror därför att det ska dröja ett tag innan bebisen föds.

Till slut kommer vi äntligen iväg. Vi lämnar av Olle hos min syster. En för övrigt överlycklig Olle som ska få leka med sina kusiner.
Sedan åker vi de sista meterna mot sjukhuset. Vid akutingången möter vi upp mamma och vi går upp mot förlossningen. Då är klockan ca 05:30.
Vi blir emottagna av en jättegullig barnmorska som visar oss till vårt rum. Där får jag lägga mig på sängen och de sätter ctg för att kolla hjärtljuden på bebisen och mina värkar. Då är klockan ca 05:40.

Vi skrattar och har det trevligt mellan värkarna, som jag fortfarande tycker är helt okej att ta så jag vill vänta med eventuell lustgas. Jag visar mamma hur kameran fungerar så hon kan vara redo att filma när bebisen kommer ut.
Någon värk senare känner jag hur det knäpper till i kroppen. Det är vattnet som gått. Jag hinner kasta en blick på klockan som visar ca 06:10.
Jag minns att jag säger till mamma "Nu kommer det att gå fort". Vi ringer på knappen och precis när barnmorskorna kommit in i rummet och ska hjälpa mig av med mina byxor så känner jag hur det trycker på och jag vill krysta.
Frågar lite ängsligt om det är för tidigt och barnmorskan vill undersöka mig. Men det hinns aldrig för när nästa värk kommer så krystar jag på. Som tur är så har de fått av mig byxorna.
Kl 06:15 föds hon vår lilla Märta med en superlång navelsträng som hon lyckats linda ett varv runt kroppen och ett varv runt halsen. Men hon mår toppen och skriker på en gång när hon kommit ut och vi är än en gång världens lyckligaste föräldrar!

Vid 15-tiden på eftermiddagen får vi åka hem. Jag har aldrig mått bättre efter en förlossning!
Jag kan fortfarande inte förstå att jag genomgick en förlossning för en vecka sen!
Jag är så otroligt tacksam över att graviditeten och förlossningen gick så otroligt fort och bra!
Och att vi fick ett litet underverk som är frisk och mår toppen. Jag är sååå tacksam!♡

Nu ska jag försöka sova medan lillskruttan snusar sött i sitt babynest. Hon lär nog vakna snart och vill ha mat eller en ny blöja eller bara lite sällskap.
Det ska bli så otroligt roligt att få lära känna denna lilla människa! Kan knappt vänta! Men först ska vi ta det lugnt och bara vara. Jag ska bara snusa bebis och njuta av den här korta tiden. För jag vet ju hur fort det går...

God natt!♡

Sagt och gjort en söndagsmorgon

Har ni sett den där reklamen när den lilla pojken släpper ner mobiltelefonen i toaletten och hans mamma och pappa tror att han går på toaletten själv för att göra sina behov.

En liknande händelse inträffade hos oss alldeles nyss när Olle släppte ner Dannes klocka i toan. Det enda som fattades var det där "ploppet" man hör i reklamen.
Jag kan liksom inte låta bli att skratta!:-)

Förutom det goda skrattet så fick jag sovmorgon och vaknade upp till frukost på sängen. Efter en natt med lite sömn på grund av molvärk och oro över att blåsten skulle ta med sig taket på huset så vet min man precis hur han ska muntra upp sin supergravida och trötta fru.
Det spelar ingen roll om alla ni där ute tror att just ni fick den bästa maken/makan. Jag vet att just jag fick den bästa! Så är det bara, sorry...;-)

Fin söndag till er!♡

Packad och klar

Nu står de där och väntar. Packade och klara. Spänningen stiger i vårt hus. Barnen är så förväntansfulla inför att få ett litet syskon. Ja, i alla fall de två äldre.

Det är nog svårt för oss vuxna att fatta att det kommer en liten bebis. Så det är inte så konstigt att det är svårt för vår treåring att förstå att han ska bli storebror. Han tycker om bebisar i alla fall så vi får hoppas på att han tycker om vår.;-)

När jag packade BB-väskan (väskorna) härom dagen så slog det mig att jag inte packat väskan så sent tidigare.

Första gången packade jag säkert väskan i vecka 30. Och vilka grejer jag packade med sen!

Böcker och tidningar, cd-skivor och en massa kläder till mig och bebisen. Men när det väl var dags så hann jag varken läsa några tidningar eller lyssna på musik. Vi kom in till Förlossningen mitt i natten och ville bara sova. Efter sovstunden var det dags att föda barn. Det var Lovisa som ville ut.

Med Loa och Olle har det varit samma sak. Sent på kvällen eller mitt i natten har det börjat och så har de kommit på morgonen. Det ska bli kul att se vilken tid på dygnet den här lilla damen behagar titta ut.

Alla mina förlossningar har börjat olika också. Första gången var det slemproppen som gick. Andra gången fick jag en teckningsblödning. Och tredje gången så gick vattnet. Undrar hur det startar denna gång?

Det ska bli så spännande att få uppleva allt detta igen. Jag längtar efter att få snusa på vår lilla tjej! Se vad hon är för en liten person. Det ska bli så kul!:-)

Komsi komsi nu bebis!:-)

Hur som helst så kommer han få sitt straff, antingen i detta livet eller i nästa

Får det verkligen gå till så här? Blir så förbannad!

Fosterpappan har alltså "övat på att onanera i badrummet", lämnat ett sperma-papper efter sig som den här flickan då måste ha torkat sig med (eller???).
Ursäkta! Men hur tänker de?!

Först och främst så skulle jag inte torka mig med ett sperma-papper eller vilket papper som helst som ligger och skräpar.
För det andra så pular vi tjejer/kvinnor inte in papper i våra underliv. För det är väl så hon måste ha gjort den här stackars tjejen eftersom det hittades sperma i hennes underliv.
För det tredje, vilken slarvig människa lämnar ett sperma-papper efter sig? Öppet för andra att använda.
Och för det fjärde; torkar inte sperma rätt fort på ett papper? Hur hamnade det då inne i tjejen?

Fosterpappan blev frikänd från våldtäkt i tingsrätten... (Hallå Sverige!!!) Idag inleds rättegången i Svea Hovrätt. Gör om, gör rätt! Tycker dock synd om den stackars flickan som måste se sin förövare igen...

Hur som helst så kommer han få sitt straff, antingen i detta livet eller i nästa.

Vill du läsa hela artikeln kan du göra det här.

♡November♡

November! Äntligen är du här! Som vi har väntat på denna månad och nu äntligen!
Någon gång den här månaden föds vår lilla tjej. Kan knappt tro det. Det har gått så himla fort!

Än en gång är vi på Baazinga. Har man lovat så har man. Bra att få rasta Olle lite och så kan jag handla lite nödvändiga saker på Ö&B. Som tvättmedel t.ex. Ja det är nog det enda nödvändiga vi behöver denna gång. Och sköljmedel.

Dags att äta lite varma chips nu innan vi lämnar stället med skrik och gråt från vår älskade treåring.:-)

Ha en fin fredagskväll!
Det vet jag att jag kommer ha när jag först ska på restaurang och äta och sen på Ladies Night med några härliga tjejer!:-)

Mysdag

Jag har ingen matlust. Jag är hungrig men är inte sugen på något. Om det inte är något sött förstås. Det går ju alltid ner.

Idag har jag och Olle bara varit hemma och myst. Vi har tittat på film, ritat, sjungit och dansat. Den här tjockisen har dansat så gott det gått.

Morgonmys.

Ett av Olles alster idag.

Idag går jag även in i vecka 38 så nu får lillskruttan komma i stort sett när hon vill. Men hon får gärna vänta tills nästa vecka. Då är min mamma hemma igen. Hon ska nämligen resa bort nu i helgen. Jag vill gärna ha med henne på förlossningen då hon varit med på alla de andra.
Fast nästa vecka har vi ju alla barnen. Då blir det problem att hitta en barnvakt som orkar med allihop. I ärlighetens namn så har vi ingen bestämd barnvakt till Olle heller.
Men för att underlätta praktiskt så skulle det vara bra om hon kom veckan efter det. Då hinner hon tjocka på sig lite under tiden också. Hon verkar ju vara av det lite nättare slaget.

Hur som helst så kommer hon när hon är redo och det ordnar det sig nog med barnvakt och sånt också (hoppas jag...). Ingen idé att gå runt och oroa sig i onödan (det är hur jag försöker tänka i alla fall...).

Nu ska jag få bukt på halsbrännan och slå mig ner i soffan och softa tills min älskade make kommer hem.

Ha en fin onsdagskväll!♡

Sagt och gjort

Olle och jag sitter i soffan och larvar oss och gör roliga ljud. Han vill titta på "Alla vi barn i Bullerbyn" (som vanligt). Vi fortsätter att larva oss. När filmen går i gång säger han:
-Nu börjar det!
Han sätter fingret mot läpparna och säger "sschy!" för att beordra mig att vara tyst.

En otroligt komisk händelse som jag skrattade gott åt idag. Vår lilla kille som knappt kunde prata innan sommaren. Nu pratar han som om han inte gjort annat. Inte så rent men fullt tillräckligt för att vi i hans omgivning ska förstå honom.
Och det är ju så härligt nu när han kan uttrycka vad han tycker och tänker, på gott och ont.;-)