This is the shit

Om det är något som är ett måste inför hösten och vintern så är det den här krämen! Aloe Propolis Creme från Forever Living Products. Det finns inget annat som hjälper så bra mot torra, nariga händer, nariga armbågar, knän och hälar. Den är dyr men den är dryg. Gå inte på att köpa aloe vera-skit-krämer som de säljer i affärerna! This is the shit!
Jag köpte denna förra hösten och den har räckt till nu. Jag kan fortfarande klämma ut en liten klick då och då för att smörja in mina torra händer och fingrar (som dessutom börjar få självsprickor pga att jag tvättar bilar med avfettningsmedel som torkar ut och förstör huden) men nu måste jag införskaffa en ny.

Och det bästa för torra läppar, som de flesta av oss känner igen så här på höstkanten, är förstås Aloe Lips. Också från Forever Living Products.
Mina barn brukar bli alldeles röda och såriga runt munnen på vintrarna (de kan ju inte låta bli att fukta läpparna med tungan när det är 15-20 minus ute...) och då hjälper det här ceratet på ett kick! Det hjälper t.o.m mot munsår!
Och det bästa av allt är att den inte svider ett enda dugg!
Såklart var jag bara tvungen att få med den superfina lilla tavlan som vi har i badrummet också. Love it!:-)

Älskade lilla soffpotatis

Så här vill Olle ha det när han kommer hem efter en lång dag på förskolan. En flaska välling i soffan och glo på Pippi. Det är livet tycker lilltjoppen!:-) Min älskade lilla soffpotatis!

Kossorna i det disiga morgonljuset

På väg upp till flyget den här morgonen för att leverera bilar så hade jag gjort nästan vad som helst för att få stanna vid vägkanten och fota kossorna i det disiga morgonljuset. Så vackert!

Nu är det full rulle som vanligt men bara halva dagen.
Stängningseftermiddagar på förskolan är ju ett påhitt. För vem vill egentligen sluta tidigare på jobbet för att hämta ungen/ungarna på förskolan?;-)
Vilken tur att jag både vill och kan!:-)
Det är en av de saker som är väldigt positivt med det här jobbet. I värsta fall så kan jag ha med mig en unge en stund om det skulle krisa sig. Men idag ska det förhoppningsvis inte vara någon fara.
Men som de flesta vet så svänger det fort i hockey.:-)

Ha en bra dag alla!

Den sista riktigt varma och soliga dagen för den här hösten

Helt underbart höstväder igår! (Det kan man inte påstå att det var/är idag, regn och blåst hela långa dagen.) Så för att njuta av dagen på bästa sätt så åkte vi in till lekparken inne i stan.

Det är så fina gamla hus vid sidan av parken! Örnsköldsvik har lika många fina gamla hus som nya fula. Men jag älskar de gamla fina mest så därför var jag tvungen att föreviga det på bild!:-)

Detta var med all säkerhet den sista riktigt varma och soliga dagen för den här hösten... Så underbart att jag fick fånga den på bild vilket inte var lika lätt att göra med Olle.;-)

Jag ska aldrig mer vara otrevlig mot en människa som bara försöker göra sitt jobb

Kunder. Vi är alla kunder. Och alla har vi någon form av kunder. Vårt samhälle är uppbyggt på att vi ska vara kunder och ha kunder.
I mitt nya jobb har jag fått erfara den sämre sortens kunder, nämligen de otrevliga. De som snäser ifrån och undrar om jag är dum i huvudet. De som säger att problemet är mitt att lösa om vi inte har några bilar kvar att hyra ut. De som kallat mig "jävla fitta!". (Ja, det är sant...)
Men jag har också fått erfara den bättre sortens kunder. De som är glada och skojfriska. De man skrattar gott med. De som är så tacksamma att de nästan vill ge en en kram.

Men vilken sorts kunder tror ni att man kommer ihåg i slutet av dagen när man går och lägger sig och tankarna börjar cirkulera. Jo, de otrevliga...
Jag kan spendera timmar på att tänka "varför sa jag inte så istället" eller "jag kunde ju ha sagt så", och så går jag igenom dialogen i huvudet om och om igen.
Det är både onödigt och oundvikligt.

Visst kan alla ha en dålig dag men det är inte anledning nog att vara otrevlig. Som säljare (eller vad du nu jobbar som) får du aldrig vara otrevlig, men som kund kan du i stort sett vara hur otrevlig som helst.
Så fort en försäljare ringer mig för att berätta om deras nya, fantastiska erbjudande så brukar jag bara säga att jag inte är intresserad och låta så ointresserad som möjligt, sur helt enkelt. Men nu när jag själv blir avsnäst av otrevliga kunder så har jag ändrat inställning. Jag har lovat mig själv nu; jag ska aldrig mer vara otrevlig mot en människa som bara försöker göra sitt jobb!

Hallelujah för den insikten och må Sankte Per hålla en plats på VIP-listan för mig.;-) Amen!

Väntan

Oftast får man vänta i nio månader på ett barn. Nio långa månader. I andra fall får man vänta lite längre. Jag har väntat på en speciell liten person i nästan tre år. Tre låååånga år.
Denna lilla persons föräldrar har väntat och väntat och väntat... I nästan åtta år har de väntat.
Det, gott folk, kallar jag att vänta. Tålmodigt.
Ofrivillig barnlöshet. Försök på försök. IVF. Men så heter det ju också tredje gången gillt. På tredje försöket hände det som alla hade hoppats på. Det blev ett barn. Och även om nio månader är lång tid så var det ingenting emot vad vi väntat och hoppats innan. Denna väntan kändes lätt som en plätt. Nu fanns det ju ett slutdatum på väntandet. Och den 6 augusti så kom han, äntligen!:-)
Liten och mjuk och len och alldeles underbar låg han dagen efter i babyskyddet när hans föräldrar kom förbi och stolt visade upp honom!
Jag försökte snusa på honom men kände ingen bebisdoft då jag var alldeles för förkyld för att känna någon doft överhuvudtaget. Jag är fortfarande förkyld men så fort den är över så ska jag snusa och pussa på honom så mycket att det räcker för ett helt år och mer därtill!

Lilla Emil, vad jag älskar dig redan! Det ska bli så otroligt roligt att lära känna dig! Puss puss!
/Din gamla faster ;-)