tisdag 27 juli 2010

Det som händer det händer

Var hos barnmorskan imorse. Blodtryck och kiss såg bra ut. Behövde dock inte kolla nåt blodvärde eftersom det gjordes förra gången. Förra gången skickades det även iväg ett prov på mitt urin för odling för att kolla upp min GBS, som vid förra testet visade negativt. Den var naturligtvis tillbaka... Men jag har bestämt mig för att sluta oroa mig för det! Det som händer det händer och det kan jag inte göra nånting åt.

Däremot blev jag väldigt glad över att bebisens huvud är fixerat. Barnmorskan kunde inte rubba det hur mycket hon än försökte. Kändes mycket tryggt! Skulle vattnet gå så behöver vi alltså inte ta ambulansen, om det inte skulle gå superfort vill säga. Annars rekommenderar dom att man tar ambulans om bebisen inte fixerat sig eftersom huvudet kan klämma åt navelsträngen om vattnet går och den hamnar i vägen. Därför ska man ligga ner och det kan ju bli lite problematiskt och krångligt och lite oskönt i en vanlig bil...
Men nu behöver vi alltså inte tänka på det. Skönt!:-)

Har vilat idag men känner mig ändå jättetrött. Därför ska vi krypa ner i sängen och titta på film.
Barnen kom tillbaka nu ikväll. Känns mysigt att få ha dom i tills på torsdag. Jag har ju typ bestämt att jag ska föda på fredag.;-) Eller i helgen. Senast nästa vecka får lill*n komma ut!

Fick en ny tid hos barnmorskan den 10 augusti, men jag tänker INTE gå dit!:-)
Då måste h*n väl ändå ha tittat ut...

Jag säger bara...

Är det inte bättre att komma ut när det är så otroligt trångt därinne?! Hallå!:-)

måndag 26 juli 2010

Tror jag har sett alla förlossningsfilmer som lagts ut på Youtube

Jag saknar solen. Det har regnat och varit mulet och rätt kallt i två dagar nu. Det känns nästan som att sommaren är över... Känner att jag skulle behöva lite sol imorn för att få lite energi inför förlossningen. Man blir ju nästan deprimerad av dåligt väder. Ingen bra kombination när man går i väntans tider...

Och denna väntan... Daaaaaaaaah! Tror jag blir galen snart!
Barnen är hos sin pappa till imorn. En skön liten paus och avlastning för oss. Men samtidigt så går tiden fortare när barnen är här och man har annat att tänka och fokusera på. När det bara är vi två så går vi typ bara och väntar. Nu har vi lyssnat på Mammas nya kille och fått oss ett gott skratt. Under tiden har Danne målat elementet. Nu ska vi se på film tills vi somnar. Sovmorgon imorn eftersom barnen inte är hemma.

Tror jag har sett alla förlossningsfilmer som lagts ut på Youtube. Nu är jag peppad och laddad! Nu vill jag att det ska vara min tur! Jag vill snusa bebis! Och jag vill inte vara stor och otymplig längre! Och jag vill inte ha ont i bäckenet längre! Jaja, det blir väl när det blir...

Nu ska vi fly verkligheten för en stund och ge oss in i filmens värld. Kanske har det hänt något när vi kommer tillbaka...;-)

söndag 25 juli 2010

Om det bara ville sätta igång...

Idag fixade vi det sista i sovrummet. Äntligen är det klart!:-) Bilder kommer så småningom. Det enda jag har kvar att göra nu är att bädda spjälsängen, som jag fortfarande inte har gjort... Sen kan ungen komma precis när h*n känner för det!:-)

Det har regnat hela dan idag. Så vi har varit hemma och inomhus. Hyrde några filmer till barnen. En har dom sett, den andra ska vi se efter maten. Till den serveras det pop-corn och ostkrokar.:-)

Lovisa har haft sin kompis Stina här på besök idag och dom har lekt så fint. Härligt att dom börjar bli så stora så man bara kan droppa av dom hos kompisar.;-)

Nu blir det spaghetti och köttfärssås, mmmmmm!:-P Magen kurrar. Perfekt mat att ladda med inför förlossningen, om det bara ville sätta igång...

Auf wiedersehen!:-)

torsdag 22 juli 2010

Känns som att det börjar närma sig

Trycket ner mot bäckenbotten är enormt och nu är jag öm i ryggen hela dagarna. Igår eftermiddag hade jag lätta värkar som kom regelbundet. Under kvällen avtog dom. Jag ringde ändå och förvarnade mamma ifall att och vi gjorde dom sista förberedelserna ifall vi skulle behöva åka in under natten. Men inatt har det varit kolugnt... Lite besviken är jag men samtidigt var det skönt att få sova ut ordentligt. Så det känns som att det börjar närma sig.:-)

Samtidigt kan jag känna att det har gått så himla fort den här gången att jag inte skulle ha något emot att det drar ut lite på tiden. Men i nästa stund känner jag hur trött och less jag är på att vara stor och otymplig. Plus att det börjar göra så pass ont nu oxå... Tror att jag har lite rampfeber.:-) Samtidigt som jag vill att det ska hända så är det lite pirrigt. Jag tror dom flesta som fött barn känner igen sig i dom känslorna.

Men igår när vi tog tid på värkarna så trodde vi att det var på gång och då kändes det bara skönt att det snart skulle vara över. Och idag sitter jag här, fortfarande med en bökande unge i magen.
Men även om det skulle dra ut på tiden och även om jag skulle bli så less så jag håller på att dö så vet jag ju att den lilla knodden därinne kommer ut tillslut.:-)

Imorn kommer barnen och stannar hos oss till den 29, förutom ett dygn när dom ska till sin pappa. Det skulle inte alls förvåna mig om knodden bestämmer sig för att komma just då när vi har barnen. Lite meck men det ordnar sig alltid med barnvakt ifall det skulle sätta igång. Jag hoppas på det iaf...
Hade ju hoppats lite på att den skulle titta ut nu men jag får sjå mig en stund till.;-)

onsdag 21 juli 2010

Jag vill se stora, svällande magar på bristningsgränsen!

Sist jag var hos barnmorskan så norpade jag en sån där gratistidning; Med barn.

Något som jag har stört mig på jättelänge är modellerna som nästan alla klädmärken använder sig av. Och i den tidningen kryllade det av bilder att irritera sig på.
Varför kan dom inte använda sig av modeller med riktiga gravidmagar?
Men det gör dom inte. Och gör dom det så är magarna alldeles för små. Eller så är det en "vanlig" modell med lösmage. Där lösmagen sitter alldeles för högt upp och modellen har vanliga byxor på sig under en tunika eller ett annat plagg som putar ut minimalt.


Om dom ändå ska ha en lösmage, kan dom inte ha en rejäl då?

På vissa bilder vet man att modellen är "gravid" bara för att bilden visas i en tidning för gravida. Men hade bilden förekommit i vilken annan tidning som helst så hade jag inte sett att hon varit havande överhuvudtaget. Inte vid första sneglingen iaf. Snarare att hon sett lite svullen ut och skyllt på en dålig vinkel fotad av en dålig fotograf.


Är hon gravid eller bara lite svullen...?


Jag skulle aldrig få plats i den där baddräkten...

Allvarligt talat så skulle jag aldrig köpa kläder från det där företaget (vilket det nu är) eftersom jag vet att jag aldrig skulle kunna ha kläderna tiden ut.
Visst finns det dom som inte får så stora magar under graviditeten, vi är ju alla olika. Men dom flesta av oss blir stora som hus och mot slutet går vi med magarna hängande ner till knäna, men vi måste fortfarande ha kläder att ta på oss och då fungerar inte dom där reklambilderna så bra som lockbete längre. Istället känner vi oss feta och inte alls särskilt vackra. Vi börjar fundera över om den där extra portionen var så bra även om magen skrek efter mer just då. Eller om chokladkakan på 200 gram som jag smäller i mig just nu kommer försätta min bebis i riskzonen för övervikt.

Som om inte all oro man känner under graviditeten vore nog så måste vi oroa oss lite till och lite till... Oroar vi oss inte över ungen så är det oss själva och vad vi gör med den. "Tänk om barnet blir si eller så, då är det mitt fel för jag gjorde det och det!"

Det är knepigt hur mycket tankar som kan dyka upp bara pga några enstaka reklambilder!:-)
Jag tror jag släpper det här nu, men jag kommer nog aldrig sluta irriteras över modellerna på bilderna. Jag vill se stora, svällande magar på bristningsgränsen som fyller ut varje liten del av dom stackars textilfibrerna! Då är jag nöjd!;-)
H&M har bättrat sig. Kan dom så kan ni! Visst det är fortfarande lösmagar, men dom syns i alla fall! Nästan.....

söndag 18 juli 2010

Håller på att gå åt

Snörvel, snörvel... Är fortfarande förkyld... Tur att det finns nässpray! Fast med överkänsliga slemhinnor nu under graviditeten så blöder jag ur näsan. Det är synd mig, som jag sa när jag var liten.;-)

Nu är vi snart klara, eller rättare sagt; Danne är snart klar med renoveringen i sovrummet. Det blir sååå fint! Han är lite stressad nu eftersom barnen kommer senare idag och att förlossningen kan sätta igång när som helst.:-)

Var hos barnmorskan i veckan. Allt såg bra ut. Lämnade ett urinprov som ska skickas iväg för odling. Har fortfarande inte hört nåt från dom så jag hoppas på att GBS:en är borta. Jag känner mig mycket tryggare nu när jag vet att den förmodligen (förhoppningsvis) är borta. Då gör det inget om ungen ploppar ut i bilen eller här hemma om det skulle gå så pass fort. Men förhoppningsvis så hinner vi åka dom nio milen till Sollefteå innan det händer. Känns ju tryggare att redan vara på sjukhus om det skulle hända något med bebisen, eller med mig själv.
Hur som helst så låg mitt SF-mått på 35 cm. Min livmoder har vuxit 2 cm sen förra gången. Bebisens hjärtljud låg förra gången på 148 slag/minut och denna gång på 140 slag/minut. Tror bebisen sov och att det var därför dom var lägre.
Bebisen hade inte fixerat sig, men det behöver den ju inte göra heller förrän strax innan förlossningen. Lovisa var inte fixerad två dagar innan hon kom. Och det gick ju ändå.:-)

Det är sjukt vad bebissjuk jag är nu! Håller på att gå åt (som vi säger här i Norrland och betyder typ "dö") av längtan! Vill egentligen bara titta på bebiskläder och bebissaker men jag försöker att lägga band på mig. Samtidigt som jag vill att det sätter igång så fort som möjligt så vill jag njuta bara en liten stund till av magen.:-) Men det ska bli så skönt när bebisen är ute och magen börjar krympa så jag kan sova på mage igen! Eller ligga tätt, tätt, tätt intill Danne. Eller varför inte ovanpå honom!;-) Jag saknar det något så djuriskt!

På tal om att ligga ner så ska jag lägga mig ner och vila en liten stund nu. Sen ska jag klippa gräset och sen när ungarna kommer ska vi grilla.
Blir myyyys!:-)

torsdag 15 juli 2010

Nu är jag lycklig för snart ska jag få föda!

Vi chansade inte att sova i våra sovrum inatt pga att det var så varmt. Så vi bäddade med en massa madrasser på golvet i vardagsrummet och sov där. Smart drag! Shit vad skönt att slippa vakna av värmeslag! Madrassen var lite hård och gjorde mig lite öm i ryggen, men det var det värt!

Har lyckats dra på mig en förkylning oxå... Måste vara pga allt badande den sista tiden i mammas och Pers pool. Men det var det oxå värt för att inte få värmeslag. Och barnen älskar verkligen att bada där. Dom är så duktiga! Dom kommer lära sig att simma utan simskola! Coolt!

I vattnet får jag känna mig tyngdlös och smidig, det är underbart! Det tar verkligen på krafterna och humöret att vara tung, klumpig, osmidig och vig som ett kylskåp.
Men nu är jag lycklig för snart ska jag få föda! Längtar, även om det är pirrigt. Man vet inte hur det startar eller hur det ska bli och det är pirrigt. Men huvudsaken är att det händer för nu orkar jag snart inte bära den här klumpen till utväxt mer!

Satt uppe inatt och tittade på förlossningsfilmer på Youtube. För att få inspiration och styrka. Klarar dom det så klarar jag det!:-) Så nu är jag redo... Tror jag... Redo blir man nog aldrig. Men lite mer förberedd än tidigare kanske.

Nä, nu packar vi picknick-korgen och drar till stranden!
Mors och goodbye!

tisdag 13 juli 2010

Mamma är min doula

Jag vet att jag har skrivit det förut, men nu jävlar är det tungt! Nu är det bara 20 dagar kvar till beräknad födelsedag. Jag önskar att det blir typ nästa vecka eller nästa helg. Vet inte riktigt hur vi har barnen men det ordnar sig nog. Nån måste ju kunna passa dom... Kruxet blir bara att mamma ska vara med på förlossningen, precis som hon varit dom tidigare gångerna, mamma är min doula.:-) Så där försvinner en barnvakt... Men som sagt; det ordnar sig nog...

På tal om mamma så är jag så glad att hon ska vara med. Hon och Danne är dom jag behöver för att känna mig trygg. Plus en trevlig, mysig barnmorska.;-)

Och på tal om barnmorska så ska vi till MVC imorgon bitti. Det ska bli spännande att se om bebisen har fixerat sig. Jag känner hur den skruvar sig och bökar. Ibland gör det riktigt ont.
Men nu är den färdig att komma när som helst. Gick in i vecka 38 idag.

Nu håller Danne på att renovera sovrummet. Vi boar.:-) Idag var vi iväg på en liten tripp till Sundsvall. Vi behövde lister till sovrummet och såg chansen att gå en vända på Ikea oxå. Hittade ett litet badkar, kräktrasor och lite annat till bebisen.
Snart är det verkligen dags.:-)
BB-väskan är packad och ligger i bilen. Det enda vi väntar på nu är barnvagnen och babyskyddet som skulle levereras i slutet på juni, men förhoppningsvis så levereras det på torsdag eller fredag. Babyskyddet är ju rätt viktigt att få med sig till Sollefteå, annars kan vi ju inte ta med oss ungen hem...:-) Men förhoppningsvis så får vi grejerna i slutet på veckan, som sagt.

Nu måste jag tömma blåsan för femtioelfte gången, sen ska jag lägga mig. Är så djuriskt trött, trots att jag har sovit nu på kvällen.
Men det hör väl till...

Imorn kommer barnen oxå. Saknar dom. Får se vad vi hittar på innan dom ska till sin pappa igen till helgen. Det blir nog bad om det blir soligt och varmt. Och glass... Och jordgubbar och saft och bullar... Och mys...:-)

Tjolahopp!

fredag 9 juli 2010

Nu-börjar-det-närma-sig-symptom

Jesus vad godissugen jag är! Och det blir inte bättre av att Loa tittar på Lilla spöket Laban där dom just i detta nu rullar kockosbollar för fulla muggar...
Men det är ju fredag så det kan ju hända att det inhandlas lite karra sen.;-)

Danne är på kundbesök, barnen tittar på tv, respektive film och själv har jag en hand i jumsken och en rumpa mot revbenen.:-) Vi håller oss inne en stund idag. Barnen fick lite väl mycket sol igår. Shit vad bruna dom har blivit! Och Loa har lite hosta. Så det skadar nog inte att ta det lugnt inomhus idag. Vi tar igen det ikväll och imorn.

Ja hörni, nu är det inte länge kvar... Jag sover som en kratta, är trött i stort sett hela tiden, jag är lös i magen, jag gråter för ingenting, det mesta känns jobbigt just nu. Typiska nu-börjar-det-närma-sig-symptom...
Och än en gång undrar jag över hur jag ska orka med en förlossning när jag mår så här. Men människokroppen och kvinnokroppen i synnerhet är fantastisk. På nåt vis så funkar det bara och vi orkar.
Men det hjälper att vila mycket sista tiden, man har igen det när det väl gäller.
Det är oxå en av anledningarna till att vi håller oss inne idag. Då slipper jag springa runt och kolla efter barnen. Inne har jag större koll på dom.

Snart kommer Danne tillbaka från kundbesöket, då ska han bara jobba i några timmar till och sen går han på semester. Något han har sett fram emot så himla länge. Och det betyder inte bara att det blir sovmorgon och slöa dagar, det betyder oxå att han blir pappa någon gång under dom här lediga veckorna.:-)
Och jag blir trebarnsmorsa, tillåt mig upprepa; TREbarnsmorsa!!!
Spännande, fantastiskt, skrämmande och underbart! Precis som det ska vara att vara förälder!;-)

tisdag 6 juli 2010

Jag är kääääär

Sitter på hotellrummet och väntar på att min älskling ska komma hem. Det är otroligt skönt att bo på hotell när jag bara ska tänka på att vila inför förlossningen. Här ser jag inte om det behöver städas eller om jag behöver hänga tvätt eller dylikt. Här kan jag bara koncentrera mig på mig och bebisen.:-)
Och det bästa med hotellrum är att det finns ac. Jag har sovit så gudomligt gott pga att det varit svalt och skönt. I vårat sovrum är det oftast kvavt och varmt, helst om det är varmt ute. Det blir liksom aldrig kallt i vårat hus. Det är jättebra på vintern, men nu på sommaren är det lite jobbigt. Men snart är det över och snart är sommaren slut så jag vill inte klaga för mycket...;-)

Gissa om jag börjar bli bebissjuk nu! Längtar hela, hela, hela tiden! Har liksom inte tillåtit mig att längta för att inte längta ihjäl mig. Men nu börjar det bli svårt att hålla känslorna borta, plus att det börjar närma sig. Det har gått så otroligt fort! Ibland vill jag bromsa farten och ibland vill jag bara få det överstökat. Men innerst inne så vill jag njuta av varje sekund och minut som är kvar av denna graviditet. Ett sånt privilegium att få uppleva (genomleva) detta mirakel som det ju är.
Tänk att det blir ett barn av en enda cell på endast nio månader! Det om något är väl ett mirakel!
Guuud vad jag längtar nu!:-)

Det enda som cirkulerar i min hjärna nu förutom bebis är förlossning. Hur och när kommer den att börja?
På sista odlingen av mitt urin så visade testet negativt. Alltså ingen GBS (Grupp B streptokocker). För att vara på den säkra sidan så ska det göras en ny odling vid nästa MVC-besök. Skulle det testet oxå visa negativt så har jag alltså ingen GBS längre. Fatta vad skönt! Jag behöver inte oroa mig lika mycket om förlossningen skulle gå racerfort. Jag skulle kunna föda hemma om jag vill.;-) Men jag föder hellre på sjukhus ifall det skulle hända nåt med barnet under förlossningen, och så har man ju tillgång till smärtlindring ifall smärtan skulle bli olidlig. Fast det är den ju iaf.;-)

Nämen! Nu kom min blivande man in genom dörren med blommor, jordgubbar, vattenmelon och vindruvor! Bara för att jag har namnsdag idag. Sötisen! Han är alldeles för bra för mig!:-)
Som jag älskar den mannen! Han är utan tvekan världens finaste och det bästa av allt är att han är bara min!:-)
Ingen får mig att skratta som han gör. Jag blir t.o.m en bättre människa när jag är med honom.
Kärleken jag känner för honom är obeskrivbar och överväldigande, otrolig, ofantlig och oändlig.
Jag är kääääär!:-)

Nu ska vi se vad Sthlm har att erbjuda två kära, galna och gravida idag!:-)
So long!

söndag 4 juli 2010

Ja, jag vet att jag är nojig

Klockan är nu strax 23:50. Älsklingen gör pasta carbonara och spelar på sin gitarr under tiden pastan kokar. Nej vi är inte tokiga och vi har inte vänt på dygnet.:-)
Vi har sovit idag och vaknade för några timmar sen. Vi ska nämligen åka ner till Stockholm inatt. Vi ska hämta våran nya bil och Danne ska jobba. Jag följer med för jag vill verkligen inte vara ensam nu. Ja, jag vet att jag är nojig... Men det känns bättre att följa med. Lars kunde ha barnen längre, tills på torsdag, så vi passar på att hämta hem den nya bilen och lämna tillbaka den gamla innan vi får barnen och innan bebisens nedkomst.

Vi har packat BB-väskan idag. Det kändes jättekonstigt och pirrigt.:-) Snart är det verkligen dags! Börjar bli lite nervöst, har det verkligen gått så fort?! Men som erfaren omföderska (Haha, yeah right!;-) ) så vet jag att dom här sista veckorna, dagarna går otroligt långsamt.
Tur att vi får barnen på torsdag! Dagarna går fortare då.
Hur som helst så får BB-väskan följa med till Stockholm ifall att.

Det känns verkligen att det inte är länge kvar nu. Jag har inga känningar av att nån bebis ska komma ut dom kommande dagarna, men förvärkarna är starkare och kommer oftare. Har haft rätt mycket idag. Vad jag än gör så kommer dom och magen blir alldeles hård och jag får det tungt att andas. Dessutom känner jag bebisens huvud skruva ner sig i bäckenet. Den har inte fixerat sig än, men den ligger där den ska. Skönt! Men det är inte så skönt när det ilar och spänner och "knäpper" i bäckenet...
Men snart är det över...

Nu har jag ätit den godaste pasta carbonaran på länge. Tack min prins!:-* Så nu ska vi krypa till kojs en stund innan det bär av mot storstaden.
God natt!

torsdag 24 juni 2010

Elefant/Duktiga kropp

Jag råkade ju väga mig igår när jag var hos mamma. Glömde väga mig sist jag var hos barnmorskan så det var ett tag sen sist. Innan jag blev gravid vägde jag 53 kg. Nu väger jag 68 kg!!! Jag har alltså gått upp 15 kg!!!

Med Lovisa gick jag upp 12 kg. Tror jag gick upp ca 15 kg med Loa. Men nu är det drygt en månad kvar och jag väger lika mycket som när Loa var färdigbakad!
Jag vet att det är olika från graviditet till graviditet. Och jag ska inte klaga så mycket eftersom jag är liten och smal i vanliga fall och inte har några problem med vikten, bara mitt intag av sötsaker... Men det här börjar göra mig lite mörkrädd...
68 kg!!! Det är ju inte klokt! Tänk att lilla jag kan väga så mycket. Hur orkar jag gå runt och bära på 15 extra kilon?! Inte undra på att jag känner mig som en elefant eller en strandad val ibland! Men duktiga kropp som pallar!:-)

Jag skulle vilja utbringa ett fyrfaldigt leve för min kropp som orkat med så här långt. Må du orka hela livet ut! Du leve, hipp hipp HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!

onsdag 23 juni 2010

Mannen i mitt liv

Just nu saknar jag min man oerhört mycket! Han är i Sthlm och jobbar sen i måndags och kommer hem imorgonkväll.
Jag och barnen har klarat oss fint i veckan. Dom har varit ovanligt snälla och goa och hjälpsamma. Visst har vi haft våra stunder med bråk och tjat och gnäll, men överlag har dom varit underbara. Mina fina ungar!:-)
Men nu börjar längtan efter Danne bli för stor... Dom saknar honom oxå och frågar med jämna mellanrum när han kommer hem. Men snart är det som sagt semester och sommarlov för mina älsklingar. Då ska vi mysa och hitta på en massa roliga saker som vi aldrig hinner med annars!:-)
Nu börjar min kropp säga ifrån för idag. Ska lägga mig i sängen och glo på film innan jag somnar.
Längtar tills imorn vid den här tiden! Då är han (mannen i mitt liv) förmodligen hemma och jag får krama och kyssa och hångla med honom! Längtar!:-)

♥♥♥ Mina finisar, vad jag älskar er!:-) ♥♥♥

Jag kommer säkert sluta som fyrabarnsmorsa

Idag är det bara 40 dagar kvar till beräknad förlossning. Shit! Det börjar brännas!:-)
Snart är vi 5 stycken, 3 ibland när Loa och Lovisa är hos sin pappa. Snart har vi alltid minst ett barn i huset. Det kommer aldrig vara helt tyst som det är nu ibland. När dom är borta brukar jag gå in på deras rum och typ säga godnatt fast dom inte där... Jag kanske fortsätter med det men jag kommer ha en bebis att lägga all kärlek på när jag saknar dom som mest.
Det kommer nog kännas konstigt för dom oxå att åka till sin pappa och lämna sitt lilla syskon här. Det kommer nog uppstå frågor om varför bebisen inte åker med till deras pappa, varför bebisen måste vara kvar hos oss men inte dom.
Men barn är så kloka, dom förstår mer än vi tror.
Kanske tycker dom att det är himla skönt att åka till sin pappa så dom slipper den jobbiga lilla bebisen. Det återstår att se.:-)

Jag kommer säkert sluta som fyrabarnsmorsa bara för att vi vill fylla upp tomrummet när Loa och Lovisa inte är hos oss och att vi förmodligen vill ha fler barn.:-) Men jag har alltid velat ha en stor familj. Och vi har ju ett stort hus med massor av plats, så varför inte? Det jobbiga blir alla barnbarn som vi får och måste köpa presenter och dylikt till. Och allt gullande sen... Det kommer ju bli skitjobbigt!;-)

Imorn är det sista dagen på dagis för barnen, sen går dom på sommarlov. Dom längtar!:-) Sen på söndag åker dom till sin pappa. Då kommer dom vara där i en vecka. Jag saknar dom redan...
Men jag ska inte sticka under stolen med att jag behöver vilan när dom inte är hos oss. Och helst nu när allt är så tungt.
När barnen kommer tillbaka går Danne på semester, gissa om han längtar!:-) Förhoppningsvis är sommaren här på riktigt då så vi kan åka och bada och sånt innan bebisen tittar ut. Men det var nån som sa att sommaren inte skulle komma förrän i augusti. Vi får väl se. Mig gör det vilket som, huvudsaken det blir sommar. Idag är den rätt nära, men det är ändå inte bingo. Men underbart med vackert väder!

måndag 21 juni 2010

Den vedervärdiga treårstrotsen

Fick faktiskt en komplimang för min mage på Konsum idag.:-) "Vilken gullig mage du har" sa kassörskan. "Tack" sa jag och log.
Tänk att en liten komplimang kan göra en så glad.:-)

Tro om Loa har somnat nu? Nyss var han uppe och öppnade dörren, bara för att jag skulle komma upp. Det är jätteroligt att reta sin tjocka mamma som inte orkar gå i trappen.
Danne är i Stockholm och jobbar och är borta till på torsdag. Det är tufft att vara ensam med barnen när han är borta. Man måste vakta sin tunga och välja sina konflikter hela tiden för att det inte ska bli bråk och kaos.

Lovisa trotsar som vilken femåring som helst, men Loa har kommit in i den vedervärdiga treårstrotsen (som för övrigt inte existerar utan börjar egentligen vid 2 års ålder men eskalerar vid 2,5 år och står i full blom vid 3 års ålder)... Så fort jag säger åt honom så skrattar han bara åt mig. Då gäller det att vara smart och kvicktänkt och inte låta tålamodet tryta. Svårt med mig som inte har något tålamod...

Men ikväll ville han sova i min och Dannes säng eftersom Danne är borta. Jag hade gärna gått med på det om det inte vore för att jag vet vad som händer om han får som han vill. Då vill han sova i våran säng imorgon kväll oxå och kvällen efter det osv osv...
Då är det lika bra att vara sträng och säga nej. Han och vi sover mycket bättre i våra egna sängar. Varför ändra på ett vinnande koncept?;-)

Nu ska jag krypa ner under täcket och läsa om förlossning. Det är alltid bra att förbereda sig även om man varit med om det två gånger förut.
Vilket ord förresten; "förlossning". Det låter som tandlossning eller nåt!:-D
God afton!

fredag 18 juni 2010

Om 3,5 vecka får det hända när som helst

Skrev i mitt tidigare blogginlägg att jag inte har så mycket gravidkrämpor att klaga på... Nu verkar alla ha kommit på en och samma gång!
Har sovit som en jävla gnu i natt, dvs INTE bra. Är trött som faan! Har legat och vridit och vänt på mig eftersom benen domnat bort. Måste vara nån nerv som kommer i kläm. Och det är så tungt så jag kan inte ligga på rygg heller, bara för en kort stund. Plus att Lovisa vaknade och kom in till oss och lade sig. Men det är som vanligt; hon kom inte till ro och till slut gick hon, tack och lov, och lade sig i sin säng igen. Hon borde ju veta själv vid det här laget att det inte är nån mening med att komma in och lägga sig mellan oss. Hon börjar bli stor lillsnärtan.:-)

När jag klev upp så hade jag skitont i bäckenet. Väntar på att det ska gå till sig men jag verkar inte ha den turen idag...

Imorn ska jag och Tessan sjunga på bröllop. Det blir mitt sista sångjobb innan förlossningen. Det känns bra för nu börjar det ta emot. Lungorna orkar liksom inte längre, och stödet (magmusklerna) börjar bli trötta. Och så har jag inte så mycket kläder att välja mellan längre heller.:-)
Danne hade köpt ett par jättefina, supersköna, tunna gravidsommarbyxor till mig igår när han var på jobb i Sundsvall. Dom var försmå...
Fatta vilken tjockis jag har blivit. Eller så är det H&M som gör försmå mammakläder... Jag gissar på det sistnämnda.;-)

Nu verkar det som om bäckenet har gått till sig så nu ska jag försöka få nånting gjort.
Ikväll blir det bio med Laila!:-) Sex and the city 2. Ett måste för alla oss Sex and the city-fans. Längtar! Var ett tag sen jag satt i biomörkret och myste. Känns som att det är dags att unna sig något extra nu innan det stora marathonloppet. Tänk, om 3,5 vecka får och kan det hända när som helst!
Snart, snart, snart! Ladda, ladda, ladda! Längtar, längtar, längtar!:-)

P.S. Det ordnade sig med barnvakt. Tack bror med förtjusande flickvän!:-) :-*

onsdag 16 juni 2010

Pessimist

Läste nyss Zaras blogg att det är sommar nere i Skåne idag. Här skiner solen men det är ingen vidare värme.... Jag vill oxå ha sommar!
Måste klippa gräset idag. Man får passa på, snart börjar det väl regna igen... Jag är en pessimist idag.;-)
Fler pessimist-saker att hänga upp sig på; jag, Tessan och Danne ska sjunga/spela på bröllop på lördag och vi har ingen barnvakt... (Nej, det är inte DET bröllopet även om man kunde önska...:-) ) Mamma fyller år då oxå så hon kan ju inte vara barnvakt... Får se om det löser sig...

Har ont i ryggen oxå... Vaknar varje morgon med ont i ryggen. Men jag ska egentligen inte klaga eftersom jag inte har så många andra gravidkrämpor... Men jag måste få klaga av mig lite iaf.:-)
Trött är jag oxå, hela tiden. "Men det är väl inte så konstigt" som Danne brukar säga. Och det är det väl inte när jag tänker efter. Det tar ju på krafterna att bära runt på den här magen. Snart är det slut med det.

Igårnatt och i förrgårnatt och natten före det drömde jag att jag hade värkar. Det är väl kroppens och hjärnans sätt att förbereda sig inför förlossningen. Jag känner mig ganska redo nu. Det är liksom bara att följa med strömmen, go with the flow. Och fyra veckor till och jag kommer vara superredo att föda. Då brukar man (iaf jag) inte bry sig om hur jävla ont det gör, huvudsaken är att dom kommer ut för man är så otroligt less på att vara gravid. Och jag börjar bli less nu. Men håll ut, bara några veckor kvar nu... (Bebisen bör ju vara färdigbakad.)

Måste nog köpa lite godis så jag blir på bättre humör.
Ser ni vad trångt det är därinne! Tur att bebisarna inte får klaustrofobi! Och inte undra på att jag blir kissnödig ofta eller andas tungt. Det är ett under att jag kan sjunga överhuvudtaget!;-)

tisdag 8 juni 2010

Nu känns det så där overkligt igen

Jisses, går in i vecka 33 idag! Är glad över att det går fort, men vänta lite nu... Det kommer en bebis om mindre än två månader! Nu känns det så där overkligt igen.

I eftermiddag bär det av till Sollefteå för att kolla in sjukhuset där. Vi måste ju åka 9 mil för att föda. Känns lite pirrigt att behöva åka så långt. Men det känns ändå bra att få åka dit och titta i förväg så man har ett ställe att relatera till. Det kanske känns mer verkligt då.

Igår vikte jag dom tvättade bebiskläderna och Danne lade in dom i skåpet i vårt sovrum. Där får bebisen ha sina kläder den första tiden innan den flyttar in till sitt eget rum (som för närvarande agerar musikstudio).
Snart dags att packa BB-väskan oxå. Bättre att ha den redo en tid innan än stresspacka när det väl sätter igång.

Vi ska försöka hinna med att måla om sovrummet oxå. Jag tänker inte måla, det får Danne göra själv den här gången. Jag koncentrerar mig på att må bra och ta hand om mig själv nu den sista tiden. Men spjälsängen ska jag montera!:-)

Nä nu måste jag vinna en auktion på en babysitter på Tradera!;-)
Ha det gott!

måndag 31 maj 2010

Klassiska standardkommentarer när man är gravid

"Är du säker på att det bara är en därinne?"

For your information:
Man gör massa kontroller hos barnmorskan där man lyssnar på hjärtat, bebisens hjärta alltså. Plus att man gör ett ultraljud, vilket betyder att man tittar in i magen just för att konstatera hur många det är. Visst har det hänt, men det ska mycket till att barnmorskorna eller man själv missar en tvillinggraviditet.

"Ska du verkligen äta så där mycket?"

"Ja, du äter ju för två nu."

For your information:
Jag äter tills jag blir mätt och innebär det att jag vill äta hamburgare till frukost eller kladdkaka till middag så är det upp till mig! Vänta bara tills du själv blir gravid eller dra dig till minnes så ska du få se att man har rätt konstiga matvanor som gravid. Jag äter det jag blir sugen på för det är det som kroppen behöver. Extrakilon behöver jag sen när jag ska amma och resterande blir jag av med när jag har tid och ork att träna. Och vem fasen har dött av lite hull?!

Om man fött barn tidigare:
"Men guuud vad stor du är den här gången!"

For your information:
Oftast blir man större tidigare och över lag när man väntar andra eller tredje barnet. Vid inskrivningen i vecka 10 med mitt första barn vägde jag 52 kg. Då hade jag redan gått upp två kg, vilket betyder att när jag blev gravid så vägde jag bara 50 kg. Jag har alltid varit liten och smal, knappt haft någon rumpa, har kunnat äta precis vad jag velat utan att gå upp ett enda gram. Efter mina graviditeter har jag fått en, i mitt tycke, riktigt snygg rumpa.;-) Och även om brösten annars är små så tycker jag om dom oxå. Vill inte ha stora, hårda meloner som dom är nu även om det är ett snyggt och fylligt dekoltage. Jag trivs med mig själv och hur jag ser ut. Och att plötsligt bli jättestor och få höra det om och om igen är inte så roligt. Under en tid när man egentligen bara vill känna sig speciell och vacker. Jag vet att jag är tjock och tjockare lär jag bli, jag behöver inte bli påmind om det. Har ni tänkt på att det är en bebis därinne som för närvarande är ca 40 cm lång och väger nästan 1,5 kg plus moderkaka och fostervatten som oxå väger en hel del. Så tänk efter innan ni säger något om vikten eller magens storlek till en gravid kvinna. Vi vill hellre höra att vi är fina.:-)

Om man råkar vara gravid under sommaren:
"Ja det blir en lång, varm och jobbig sommar för dig..."

For your information:
Det är ingen dans på rosor att vara gravid så det spelar ingen roll under vilken årstid man är det.

Har du fått några klassiska standardkommentarer som gravid? Dela med dig så kan vi skratta åt dom tillsammans!:-)