Preaviously on Trebarnsmorsans liv & lustar

Det har hänt en del den gångna veckan så jag tänkte uppdatera er med lite bilder och text.:-)

Förra helgen tog vi en promenad in till stan och fikade. Jag förundras alltid över de vackra byggnaderna på vägen in.
Jag blir lite  förbannad över att "de" har råd att bygga en massa nya snordyra byggnader, men "de" har inga pengar för att rusta upp de vackra byggnaderna i hamnen. De finaste i hela Ö-vik. Snart är de så nergångna att de måste rivas...

Detsamma gäller dessa två vackra gamla byggnader. Sååå fina!

Efter att vi fikat och haft trevligt så tog vi bussen hem, vilket var mycket uppskattat.

Väldigt uppskattat!:-)

Vår lilla Tjofis sovde några dagar hos sin mormor under veckan. Här sitter hon nyfriserrad med en rosa slinga.:-)

Loa somnade på soffan en eftermiddag. Det tog en stund för Danne att väcka honom. Han provade bland annat att sätta honom direkt på en köksstol.:-)

När Lovisa kom hem från mormor så blev vi även "med hund". Min "lillasyster" Selma bodde hos oss några dagar. Här pågår Selma-mys.

Min syrra Johanna och Joline var på besök i frdags. Joline är världsmästarinna på att gapa.:-)

I lördags var det dags för Lovisas sista lektion på simskolan. Efter det åkte jag, Lovisa, Laila, Stina och Saga in till stan för att fira det. Här håller de stolta tjejerna upp sina simmärken. Från vänster: Saga, Stina och Lovisa.

Lördagsmys med Selma.:-)

Under förra helgen och den gångna veckan försvann nästan all snö. Äntligen trodde vi att våren hade anlänt på riktigt. Men tji fick vi. Helt plötsligt började det snöa. T.o.m katterna blev förvirrade.

Idag var jag och Tessan och fikade med en kär gammal vän; Linda. Det var evigheter sedan vi sågs. Underbart att ses igen! Här är en av anledningarna till att vi inte hunnit ses. En av de sötaste anledningarna måste jag påstå!:-)
Fina lilla Allessa! Fikastunden varade i fyra timmar så vi har nog tagit igen det mesta av den förlorade tiden.;-)

Så där ja, nu är ni uppdaterade! Nu faller ögonlocken igen. Dags att ladda för en ny dag.

God natt hund och katt! Sov gott stort som smått!:-)

Trumvirvel...

Kunde inte låta bli att lägga upp denna bild på Facebook.!:-) April april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill!:-)

Ojdå, jag glömde att jag hade en blogg..

Men jag har prioriterat andra saker.
Just nu ligger min stora lilla son bredvid mig och sussar gott. Loa är så vacker och ser så fridfull ut när han sover. Jaha, där vaknade han. Sötis!:-)

Idag är det lördag och det betyder simskola för Lovisa. Men det är sista gången idag så jag och min kompis Laila ska fira våra duktiga tjejer. Ska bli mysigt med en lunch på stan och jag och Lovisa har lite ärenden att göra.
Loa och Lovisa behöver nya kalsonger respektive trosor. Vips så har de vuxit ur dem de har. Dessutom behöver Lovisa några nya tröjor. Hon har blivit så lång! "Titta vad jag har vuxit!" säger hon och sträcker upp armen och lägger handen på min axel. Lång var ordet!:-)

Dags att sätta fart! Känner på mig att det blir en toppendag!:-)
Nu kör vi!

Vart fasen ska vi bo?

Vi planerar inte bara bröllop för fulla muggar här hemma. Vi planerar även för vår bröllopsresa. Vår bröllopsresa med barnen vill säga. Vi har bestämt oss att åka till Gotland. Men vart fasen ska vi bo? Det finns ju tusentals fina små stugor, stora hus och lägenheter att välja bland. Med tanke på alla hus och stugor som hyrs ut så undrar jag om det finns några gotlänningar kvar på ön.;-) Men det återstår att se i slutet på juli när vi styr kosan mot Sveriges semesterparadis. Härligt som bara den ska det bli i alla fall, vart vi nu än beslutar oss för att bo.

Jo, förresten! Vi köpte ju min bröllopsklänning idag! Åh, den är sååå fin! Men den måste sys till lite. Men galet vad jag känner mig fin i den! Den är verkligen jag.

Nu kallar sängen! Imorgon kommer kidsen. Längtar!

Auf Wiedersehen!:-)

Vips så var febern bara borta

Jippiiiiiiiii!!! Äntligen är Olle är feberfri! Vips så var febern bara borta. Och vi fick sovmorgon imorse. Skönt som attan kan jag säga!

Men tänderna värker fortfarande dock... Eller tanden rättare sagt. Stor som en vuxens visdomstand är den, nästan. Så han lär nog ha ont ett tag framöver, stackarn.

Nu sover han middag och jag ska passa på att vara huslig.:-)

Hönsmamman och reptilhjärnan

Olle ligger i sin säng och leker, het som en nykokt potatis. Jag hoppas på att han somnar om snart. När man sover så läker kroppen.
Andra dagen med hög feber... Måtte det vara slut på eländet snart. Har han hög feber imorgon också så ringer jag Vårdcentralen.
Jag vill ju bara ha tillbaka min pigga glada lilla kille. Rätt så pigg är han ju, för att ha 40,1 i kroppstemperatur. Men det räcker inte för hönsmamman.

Är det inte så att så fort vårt barns kroppstemperatur kryper över 39 grader så intar vi försvarsposition, redo att slåss för vår avkomma. På liv och död. För det är ju bara några grader ifrån döden.
Är inte våra reptilhjärnor fantastiska?! För när och om något sådant skulle hända så har vi redan planen i huvudet. Hur gör vi med allt det praktiska? Barnvakt? Hundvakt? Jobbet?
Vi behöver inte tänka så mycket för reptilhjärnan har redan gjort det åt oss.
Så fantastiska som våra reptilhjärnor är, lika fantastiskt hoppas jag på att Olles kropp bekämpar febern. Så fort som möjligt så hönsmamman och reptilhjärnan i mig kan slappna av.;-)

Min stackars lilla pojke...

Alltså vad hemskt det är när barnen har hög feber! Man känner sig så maktlös och liten. Olle hade över 40 grader nu ikväll. Hönsmamman, dvs jag, har sprungit upp och ner för att känna på hans panna om febern gått ner. Men det är ju inte gradantalet man ska gå efter utan allmäntillståndet. Men ändå är jag orolig när han har så hög feber. Hans lilla hjärta slog så fort nu vid läggdags. Han hade sådan feberfrossa och han var så trött! Min stackars lilla pojke...

Kidsen tyckte det var så kul att hänga med på kalas men de var noga med att poängtera att de skulle tillbaka till sin pappa när kalaset var slut. Sötungar!:-)
Så har denna dag nått sitt slut. Imorgon hoppas jag på att Olle är feberfri.

Godnatt!

1-åringen Joline.

En febrig Olle äter kex och bullar.:-)

Loa hade skrivit kortet till födelsedagsbarnet alldeles själv. Med bara liiite hjälp från pappa.;-)

Så här såg det ut igår när morsan och Olle myste i soffan till Bolibompa. Det kliar så förbajjat i hans små tänder! Han sitter med ett finger i munnen mest hela dagarna så dreglet rinner och hans tröjärm blir dyngsur.

Feber och kalas

Olle är hemma med mig idag igen. Tror ni inte han hade feber när han vaknade imorse. Trodde den skulle gå ner för han var jättepigg och tog t.o.m en svängom till Rihanna. Sötgubben!:-)

Men istället så blev han bara varmare och gnälligare. Nu har han fått en Alvedon och ska sova en stund. Själv ska jag ta hand om en massa tvätt.

Ikväll vankas det kalas hos kusinen Joline som fyller ett år idag. Så för några timmar får jag även rå om Lovisa och Loa. Mammahjärtat jublar!:-)

Ha en bra dag alla!

Snygg i slips

Visst är han snygg i slips vår lilla kärlekskerub!:-) Loa ville att Olle skulle ha på sig den häromdagen. När jag försöker klä honom i något liknande så totalvägrar han bara. Men när storebror vill klä honom i slips så går det tydligen bra.:-)

Denna vecka är kidsen hos sin pappa. Så det är bara Olle och jag i några dagar eftersom jag även är gräsänka.
Olle fick vara hemma idag då han har så ont i munnen. Trodde först att det var blåsor igen. Men tack och lov så är det tänderna. Flera sylvassa små tänder har bestämt sig för att bryta igenom på en och samma gång. Inte så roligt att vara Olle nu... Igår kunde han knappt äta eller sova stackarn. Idag verkar det vara bättre så det lutar mot dagis imorgon.
Imorgon ska vi även på kalas då barnens lilla kusin Joline fyller ett år.
På tal om det så ska vi åka iväg och se om vi hittar någon bra present till den lilla donnan. Ska passa på att göra veckans inköp också när vi ändå är ute och flänger.

Tjolahopp!:-)

Ibland händer det. En gång om året ungefär.

Jag måste bara få berömma mig själv och mina barn idag. Vi var så duktiga imorse!
Vaknade och klev upp i tid. Vi hade endast några få duster. Alla barn åt bra med frukost. Alla barn fick sina tänder borstade. De hann t.o.m leka i några minuter. Sen klädde vi på oss och alla barn lyssnade, på nästan allt. Och deras mamma tappade inte kontrollen, duktigt!;-)

Två stora duktiga barn gick ut och satte sig i bilen, nästan på en gång.
Jag spände fast Olle i bilstolen och vi åkte iväg mot Loa och Lovisas förskola. Vi var så tidiga att jag körde sakta för att inte komma för tidigt. Det gick på ett kick att lämna Lovisa. Likaså Loa och Olle.

Inom tjugofem minuter så var alla barn lämnade. Och då ska tilläggas att Olle går på en förskola här i Hörnett och de större barnen går på en förskola Sund (någon kilometer härifrån).
Vi har aldrig varit så effektiva! Men ibland händer det. En gång om året ungefär.;-)

Idag ska jag unna mig en lunch på stan med en kompis.:-)
Ha en bra dag!

Det blir inte krig i världen för att barn leker krig

Mina fina små pojkar. Det går rätt vilt till ibland. Ja visst, det är väl så pojkar är och ska vara. Men mina pojkar leker inte bara med svärd och pistoler. De leker även med dockor och dammsugare. Och de har valt det helt själva. Vill någon av mina söner ha en docka eller en prinsessklänning eller ett par rosa, glittriga älv-vingar så får de det. Och vill min dotter ha en typisk pojkleksak så får hon det.
Jag menar inte att jag ger de allt de pekar på. Jag menar att de får det de vill ha ur genusperspektiv.
Jag tycker det är viktigt att ge barnen både pojk- och flickleksaker vare sig de själva är pojkar eller flickor.
Visst är det lite lustigt att vi fortfarande, år 2012, tycker det är helt okej att en flicka leker med bilar. Men vi hajar till när en pojke älskar att leka med dockor. Flickan blir ju tuff men pojken kan ju bli fjollig...

Leken är superviktig för barnens utveckling. Och det är superviktigt att inte dela upp flickor och pojkar i fack. Vill flickorna leka krig? Låt de göra det! Vill pojkarna leka mamma, pappa, barn? Låt de göra det!
Förresten, varför heter det fortfarande "mamma, pappa, barn"? Har vi inte kommit så långt i utvecklingen att vi borde ändra det namnet också? Då familjer ser ut på lite olika vis. Mamma, mamma, barn. Pappa, pappa, barn. Mamma, bonus-pappa, pappa, bonus-mamma, barn. Mamma, barn. Pappa, barn. Mamma, mamma, pappa, pappa, barn. Ja, ni förstår!
Varför inte helt enkelt säga "leka familj"?

Och en sak till! Ja, jag låter mina barn få leka att de skjuter varann. Jag låter de få leka att de skjuter mig och jag spelar död. De blir inte mördare bara för att de får leka att de skjuter någon. Och det blir inte krig i världen för att barn leker krig. För det är just vad det är; en lek.

P.S. När jag var liten älskade jag att leka med He-Man-gubbar och Barbie och My Little Pony och klättra i trän och bygga kojor. Men jag löste det på det viset att jag lekte med både pojkar och flickor. Med grannpojken fick jag utlopp för min besatthet av He-Man. Med mina jämnåriga tjejkompisar lekte jag med Barbie och My Little Pony. Och ville jag klättra i trän och bygga träkojor så lekte jag med några andra grannpojkar. Och jag blev varken homosexuell eller mördare.;-)

Trendsättare

Nu är det inte vårt oerhört fina men ack så skitiga vardagsrumsgolv ni ska titta på. Utan skillnaden på färgen på mina sockor.
Igår rensade jag ur garderoben på sånt som jag inte använder. Hittade då 6 stycken utan maka eller make. Sockorna var hela och rena så jag hade inte hjärta att slänga de. Onödigt att slänga några fullt fungerande sockor bara för att de råkar vara i olika färger. Så jag tog mig friheten att agera tvångsgiftesförättare. Jag gifte snabbt ihop de stackars singlarna till sockor. (Alla vet ju att singel-sockor är oerhört olyckliga och deprimerade.)
En svart med en annan urtvättad svart, en grå med en mörkblå och en lila med en blå. Lika färger leka bäst var mitt motto.
Jag har aldrig varit någon trendsättare men man vet ju aldrig...;-)
Men mest av allt så gjorde jag det för sockornas skull. (Och lite för att jag ska ha något att ta på mig på fötterna.) Nu ligger de par och par i min garderob och gosar med varandra och ska leva lyckliga i alla sina dagar.:-)

Hellre en sen och glad förälder, än en sen och arg förälder

Jag tyckte att det blåste mycket igår. Men idag... Idag är det storm! Jag tycker nästan synd om Lovisa som ska vara ute på gympan idag. Vi får se om det finns några barn att hämta när jag väl ska hämta de eller om de har blåst bort.;-)

Imorse när jag lämnade de på förskolan så var vi senare än nånsin. Klockan hade redan ringt in när jag och Lovisa sprang mot skolan. Men inne på gården mötte jag andra föräldrar som nyss lämnat sina barn och inne i kapprummet var det flera som var lika sena som oss. Vi skyller på blåsten tycker jag.;-)

Jag var så stressad innan vi skulle åka så jag trodde nästan jag skulle krevera. Men helt plötsligt så var det som om det bara kom en känsla av lugn i kroppen. Det var så tydligt. Som om någon lade ett täcke av lugn över mig, höll mig tryggt och sa: "Det gör inget om ni kommer försent idag, det ordnar sig."
Så istället för en stressad och arg mamma så var det en glad och sen mamma som lämnade sina barn på förskolan. Tänk om jag bara kunde känna så varje dag eller varje gång jag känner stressen komma smygande. Men jag antar att det handlar om en positiv inställning, hur sen man än är. Hellre en sen och glad förälder, än en sen och arg förälder.
Det är inte alltid så lätt att tänka så när stressen redan har en i sitt grepp men jag ska  försöka. Jag ska kämpa för de positiva tankarna på morgnarna! Hallelujah!:-)

Älskar att vi är en stor familj och att vi blir större!

Om ni bara visste hur lycklig jag är just nu. Både för min egen skull och för min bror och svägerska. De ska nämligen bli föräldrar, efter 7 års kämpande! Och jag ska bli faster! Det är så härligt så det går inte att beskriva. I augusti förväntas lillungen titta ut.
Och i maj blir jag moster igen. Två kusiner under ett och samma år. Det blir 6 barnbarn för mina föräldrar. Många barn, mycket bus och spring på jularna. Ni vad jag tycker om det. I looove it!
Älskar att vi är en stor familj och att vi blir större!:-)

Nu måste jag prata om vädret. Oj vad det droppar från taken! Eller rättare sagt strilar, rinner. Och oj vad det blåser! Det är nästan så man tror att det är vår ute. Snön smälter i raketfart, tack och lov. Men det kan säkert bli vinter igen vilken dag som helst.
Kommer ihåg att jag knappt hann tänka dessa tankar förra året förrän våren var här på riktigt. Och sen var det helt plötsligt sommar! Åååååh vad jag längtar till sommaren! Det är min årstid det!:-)

Nu ska jag inviga vår nyrenoverade dusch och bli ren innan jag hämtar Lovisa på skolan. Efter det ska jag fortsätta tvätta och röja här hemma. Det är nog vårstädning jag håller på med. Väck med skiten och mörkret, fram med ljuset och fräsch-heten. Ljust och fräscht helt enkelt!;-)

Badhuset it is!

Mammas älskade lilla finis som lärt sig att ta sig upp och sätta sig på stolarna. Jag törs inte lämna honom en sekund för han har nämligen inte lärt sig att ta sig ner än. Och orädd som han är så dyker han ner i golvet. Försöker lära honom hur han ska ta sig ner men det är inte det lättaste.

Nu strax ska vi dra till badhuset. Funderar på om Olle klarar sig med badbyxor eller om vi måste köpa badblöjor. Han hat redan bajsat idag så det borde vi slippa... Hoppas jag...
Och de badblöjor vi testat suger åt sig så himla mycket vatten. Så jag tror vi chansar på badbyxor. Han borde kunna ha Loas gamla. Gäller bara att hitta de.

Och baddräkt till mig själv... Vet inte ens om jag kan ha de två jag har...
Det blir spännande det här!;-)

Vårblommor

Jag blev så inspirerad av den våriga buketten som jag fick av Danne. Så igår kväll när jag och Olle var och handlade kunde jag inte låta bli att köpa påskliljor och en lila blomma som jag inte kommer ihåg namnet på. Allt för att sätta färg på vårt hem så vi orkar med den här sista vårvintern som är kvar innan det blir vår på riktigt.
Jag längtar mer än nånsin till sommaren detta år som ni kanske förstår. Jag ska ju stå brud och bli fru Jessica Wetterstrand Sjöberg. Och efter bröllopet drar vi iväg på bröllopsresa till Gotland hela familjen. Det ska bli så otroligt härligt! Så jag längtar som en gnu!

Nu ska vi göra något vettigt av den här dagen! Vi funderar på att åka till badhuset. Vi får se vad som händer.
Ha en bra dag alla fina!

Nu säger jag upp skiten

Jag vet inte varför men på senaste tiden har jag stört mig så djävulskt på tidningen Mama. Det är inget specifikt. Jag har bara retat mig på allt det perfekta i denna tidning. Alla snygga, kända mammor. Alla snygga, trendiga och dyra kläder. Och dessa snygga, kända mammors perfekta liv. Nog förstår jag att deras liv inte är perfekta, men det är inget det skrivs om i tidningen.
Förlåt om jag säger det men jag tycker allt är så otroligt ytligt!

Men inte när det kommer till reportagen. Eller reportaget rättare sagt. Taget ur verkligheten med en "vanlig, dödlig" mamma i fokus.
Och alltid är det, i varenda nummer "Resa med barn"! Och vart reser man? Jo, till New York eller London eller Paris. Där glöms vi åter bort, vi vanliga, dödliga människor. Vi som inte har så mycket pengar att röra oss med efter att alla räkningar och lån är betalda.

Och så ska allt vara så flashigt! Trender i all ära, jag tar gärna del av vad som är trendigt. Men måste de ha unga tjejer (som inte kommer skaffa barn de närmaste tjugo åren) som modeller med en söt liten baby på armen i den nyaste kollektionen från Filippa K eller Odd Molly eller Prada eller vilka kollektioner de nu väljer att visa. Och när de väl visar budgetvarianter så är kläderna ändå på tok för dyra.

Jag är så trött på att jag blir så negativt påverkad av alla dessa grejer att jag valt att säga upp skiten. Nu kommer jag dessutom att spara 45 kronor i månaden på att jag inte prenumererar.
Jag kommer säkert sakna tidningshelvetet, men då får det väl bli så. Dessutom så hinner jag knappt läsa den nya tidningen förrän nästa dimper ner i brevlådan...
Istället för att sitta och läsa om när den och den kändisen förväntas välsignas med en liten bebis så kommer jag nu ha mer tid för min familj. Eller för att städa. Eller för att blogga. Eller för att bara vara och inte bry mig så mycket om vad som är trendigt och inte.

Mors good bye!

Internationella kvinnodagen

Idag har vi inte gjort något speciellt jag och Olle. Han har i och för sig varit på dagis idag. (Ja, jag vet att det heter förskola nu för tiden men försök att lära ditt lilla barn att säga det ordet!)
Sen sov vi middag både jag och Olle. Efter det lekte vi på hans rum och då ringde det på dörren. Det var ett blommogram/chokladogram till mig från min älskade blivande make. Tack älskling!:-*
Medan jag stökade i köket fick Olle dagen till ära äta pop-corn på golvet. Det gillades skarpt.
Nu har Olle ätit mat och själv ska jag unna mig lite vietnamesiskt från den bästa restaurangen i hela Ö-vik; Asia Thai Palace.
Skulle vilja smaska i mig lite baklava som efterrätt också men det får nog bli i helgen istället.

Ha en mysig kväll!
Det ska jag ha för då kommer min älskling hem igen!:-)

Snälla se detta!

Ta dig tid att se detta klipp! Det är jätteviktigt! När du sett det är det upp till dig vad du vill göra. Se bara klippet.

Undrar om det är ett tecken på ålderdom att jag glömmer bort min egen födelsedag?

Lämnade Olle på dagis för en timme sedan och nu sitter jag i vardagsrummet och intar min frukost.

Idag måste jag bara ta tag i en sak som måste göras! En rätt viktig sak. Men det är nästan som om jag drar ut på det bara för att testa mig själv. Jättedumt verkligen! Men idag ska det göras, det har jag redan bestämt! Och har jag väl bestämt mig så blir det gjort.

Visst är det härligt att det är så ljust ute på morgnarna nu för tiden! Det verkligen spritter i kroppen av vårkänslor. Men än så länge så är det rätt kallt, i alla fall här i Norrland.

Men snart, snart, snart är det vår på riktigt!

Men innan det ska jag fylla år. Måste påminna mig själv flera gånger i veckan att dagen snart är här.

Undrar om det är ett tecken på ålderdom att jag glömmer bort min egen födelsedag? Eller är det ett tecken på att jag inte bryr mig om min ålder längre?

Än så länge så gillar jag att bli äldre (tror jag...) men jag har svårt för att förstå att jag blir 32 år. Jag var ju nyss 22.

Men när jag var 22 var jag ensam och olycklig. Som 32-åring så har jag mycket mer. En man som jag älskar och ska gifta mig med, tre underbara ungar, ett fint hus och massor, massor av erfarenheter. Jag har lärt mig och varit med om så otroligt mycket under loppet av tio år. Så jag kan inte låta bli att fundera över vad jag gör om ytterligare tio år. Vad har jag lärt mig och varit med om då? Den som lever får se.;-)

Kvällsmys med mig själv

Jag försöker att njuta av tiden då Danne är borta. Jag saknar honom så mycket så det är svårt.:-) Det är lite lustigt att jag blivit så med tanke på hur mycket jag älskade att vara själv när jag var yngre.
Ikväll har jag gjort Favoritsoppan (recept på den hittar du här!), gjort en brasa i spisen och tänt ljus. Allt för att göra kvällen så mysig som möjligt. En myskväll med mig själv helt enkelt!:-) Och det är ju ett måste när jag ska titta på veckans program som jag följer.
Hoppas du också får en mysig kväll!

Sagt och gjort

Lovisa härom dagen på fastande mage då hon varit hos tandläkaren:
"Jag är så hungrig! Min mage har slutat kurra. Jag tror den har dött!"

Jag till Lovisa nu ikväll vid läggdags:
"...och snart kommer ju eran lilla pojk-kusin också. Då får vi se vad han ska heta."
Lovisa utbrister förväntansfullt:
"Roger kanske!"

Smakernas värld

Nu när Olle är över 1,5 år så har vi sakta börjat introducera godis för honom. Onödigt kanske vissa tycker men när småttingar har äldre syskon är det oundvikligt. Dessutom börjar han bli mer och mer medveten om vad vi stoppar i oss. Och så är han ju sååå söt när han får något sött att äta!:-) Man verkligen ser hur det öppnas en helt ny värld för honom när han får smaka något gott som han aldrig smakat förut.
På bilden här ovanför har han fått sin första klubba ever. Den var mycket populär. Men det var lakrits så "den smakade lite konstigt, men på något vis så var den väldigt god". Allt det kunde jag utläsa i hans blick medan han smaskade i sig den svarta klubban som lämnade tydliga spår efter sig.:-)

Så fixar du biffen

Jag måste bara dela med mig av ett recept på pannbiffar! De är så jäkla goda! Det finns säkert på någon sajt men vem bryr sig.:-)

För 4 personer behöver du:

500 g färs (hälften fläskfärs och hälften blandfärs)

1 ägg

1 gul lök (i vår familj så är vi inte så förtjusta i lök så jag brukar bara använda en halv)

1 dl grädde

1 dl vatten

kalvfond

2-3 msk ströbröd

1 tsk torkad mald nejlika

1 tsk kryddpeppar

1 tsk torkad mald ingefära

1 tsk lökpulver

salt och peppar

Så här gör du:

Lägg färsen i en bunke. Riv ner löken med rivjärn (jag brukar mixa den med stavmixern, så slipper man konsistensen) och tillsätt ägg. Rör om.

Tillsätt grädde, en skvätt kalvfond och kallt vatten. Rör om tills det tjocknar.

Krydda med nejlika, kryddpeppar, ingefära, lökpulver, salt och peppar. Avsluta med ströbröd och rör om.

Forma små pannbiffar och stek i smör.

Servera med kokt potatis, rårörda lingon och saltgurka.

Dagen efter, om det blir något över, skär du potatis och pannbiffar i bitar och steker i smör tills det får färg. Tillsätt en skvätt grädde och ytterligare lite nejlika, kryddpeppar, ingefära, lökpulver, salt och peppar. När grädden tjocknat är det färdigt. Servera även då med rårörda lingon och saltgurka.

Mums säger jag bara!

Att se sin sexåring full

Idag har jag lämnat grabbarna på förskolan och håller Lovisa hemma. Hon ska till tandläkaren idag. Hon är ju så rädd eller snarare sagt har varit rädd för att gå till tandläkaren. Därför har de löst det på det viset att hon får lugnande när hon kommer dit. Då blir hon dåsig och går nästan med på vad som helst.;-) Det lustiga är att hon blir som ett fyllo. Jag har inte riktig bestämt mig för om det är roligt eller hemskt att se sin sexåring full...
Hon säger och gör roliga saker och tror att hon kan gå rakt. Jag känner igen det där, hmmm...
Hon har önskat sig sushi till lunch så det är väl bara att lyda.;-) Om hon är duktig och det kommer hon att vara så ska hon få en Zoobles, det bestämde hon sist hon var hos tandläkaren för någon månad sedan.
Äntligen ska hon få laga de sista hålen och äntligen kommer hon slippa ha ont!

Nu kör vi!:-)

Hund eller inte hund?

Vi har blivit tillfrågade att ta hand om en hund. En Drever, en tik.
Vi har ju pratat om hund förut, vi vill ha en men inte än. Vi vill ha vårt fjärde barn först, plus att det lilla barnet ska vara några år innan vi väl skaffar hund.

Men guds vägar äro outgrundliga, är det inte så? Eller som jag alltid brukar säga:
"Livet blir aldrig som man tänkt sig. Både på gott och ont".

Jag har träffat denna hund tidigare och hon är ljuvlig! Sååå himla fin!
Kanske det är tänkt att bli tvärtom; först hund, sen barn.
Och jag kan inte låta bli att tänka på hur mysigt det skulle vara med en hund. Men det blir mycket jobb också, helst när jag är ensam med hund och alla barn när Danne är borta. Eller det kanske blir vad man gör det till?

Vi ska tänka och prata och troligtvis ha henne på prov några veckor.
Så får vi se.
Men nu är det natti!:-)

Ligger i sängen på min älsklings sida

Ligger i sängen på min älsklings sida och andas in hans doft. Man skulle ju kunna tro att han är hos mig när det är helg. Men så är inte fallet denna fredagnatt. Danne befinner sig i Solberg och har myshelg med grabbarna.;-)
Slalom, öl och god mat står på agendan.
Men imorgonkväll är han hemma hos mig igen, tack och lov. Jag menar, det räcker ju med att han är borta på veckorna!:-)

Själv har jag myst med min svägerska; Sandra, hennes syster; Linn, min syster; Johanna och Sandras och Linns svägerska; Lisa. Hängde ni med?:-)
Vi har svullat i chips och godis och läsk. Perfekt fredagsmys med andra ord! Men nu börjar orken tryta.
De andra har åkt hem för länge sen, det är bara Johanna som är kvar. Hon sover på soffan. Så det blir fortsatt mys imorgon.:-)

Nä hörrni nu lägger ögonlocken ner.
Ha en fortsatt trevlig helg alla fina!
Och glöm för guds skull inte Mello imorgon!:-)
Natti natti!

PMS och inte riktigt hundra

Demonerna håller låda i mitt inre idag. Vet inte om det beror på PMS eller att jag inte mår riktigt hundra eller en kombination...
Det är en massa saker jag borde göra men som jag inte orkar just nu. Som att söka jobb t.ex. Men jag orkar inte. Och då hör jag de där jävla rösterna i mitt huvud. "Du duger ju inte till nånting! Du behöver inte söka jobb, ingen kommer anställa dig iaf!"
Och jag försöker kämpa emot. Jag duger visst! Men det ligger något i det "de" säger. Varför ska jag söka jobb? De anställer ju ändå bara de som är i 20-årsåldern och inte har några barn. Vad har jag att komma med liksom?

Ska vila en stund så kanske det känns bättre sen...

Lilla Vasaloppet

Det här gott folk är min son Loa. På en helsida i tidningen när han åker skidor i Lilla Vasaloppet. Det var igår (eller i förrgår blir det väl nu) som tävlingen gick av stapeln för alla små och stora barn som ville vara med. Lovisa åkte också. Och de var så stolta över sina medaljer när loppet var över. Mina fina duktiga små barn!:-)
Nu är de hos sin pappa och jag är ensam med Olle halva veckan medan Danne jobbar i Sthlm och Landskrona.

Olle är hemma från dagis igen. Hosta och konstig i magen. Jag börjar också bli rejält förkyld. Men det hör väl årstiden till...
Nä nu ska jag ta och krypa till kojs. Somnade sittandes i soffan.:-) Imorn kommer rörmokaren för att göra sitt jobb i vårt snart halvfärdiga badrum. Imorn ska jag även berätta om den vilda jakten på badrums möblerna!:-)

God natt hund och katt!
Sov gott stort som smått!:-)

Sagt och gjort

Loa alldeles nyss vid lunchbordet:
"Jag tror på fladdermösser men inte på spöken."

Loa vid samma tillfälle:
"Om jag äter mer mat nu så kommer jag inte orka något godis!"

Tur att det är vinter

Imorse lämnade jag alla tre barnen på förskola och dagis. Första dagen som Olle är på dagis utan mig. Det var en sådan märklig känsla när jag lämnade honom och gick därifrån. Har knappt lämnat honom hos en barnvakt.
Han blev eld och lågor när vi kom fram till dagis. Han älskar att vara där. Hoppas bara att de klarar av att hänga med i hans upptåg. Han är ju så snabb och klåfingrig. Inget jag har sett hos de andra barnen, de är liksom mer lugna. Men han! Han är överallt! Men det går nog bra.:-) De vänjer sig nog, precis som jag.
Det var inga problem att lämna honom iaf. Han hade knappt tid med mig.
Om en liten stund får jag hämta hem honom och då lär han vara rätt trött.:-)

När jag kom hem kunde jag i lugn och ro skotta både garageinfarten och infarten framför huset.
Hade varit skönt med en dusch men det går inte. Äntligen har de satt igång med renoveringen av badrummet! Det kommer bli sååå fint!
På ett vis är det tur att det är vinter. Har man otvättat hår så är en mössa ens bästa vän!:-)

Godingarna

Inför framträdandet på Gaygalan i måndags så shoppade jag de här godingarna. Sååå snygga och dessutom sköna att gå i. Jag kan inte gå i för höga klackar men de här har perfekt längd OCH bredd för att man ska stå stadigt på jorden. De finns på DinSko om du vill joina mig och strutta runt i de snyggaste stövletterna i vår.:-)

Gaygalan

Ja, detta var alltså anledningen till mitt hemliga uppdrag i Stockholm. Sarek ingick i ett hyllnings-medley till Sveriges schlager-general himself; Christer Björkman på QX-galan/Gaygalan som ägde rum på Cirkus i måndagskväll.
Det var så otroligt häftigt! Tack alla bögar och flator och dragdrottningar och alla andra fantastiska människor! Vi blev rörda till tårar!:-) Och det var givetvis otroligt kul att göra (och se) Christer Björkman så förvånad och chockad!:-)
På fredag klockan 21:30 (tror jag det är, rätta mig om jag har fel) så tycker jag att alla ska slå på TV4 för att titta på Gaygalan.
Det kallas för årets fest och jag förstår verkligen varför. Stämningen var på topp och alla var så glada och trevliga! Jag hade verkligen en toppenkväll!

På hemligt uppdrag

Är på hemligt uppdrag i Stockholm.:-) Vad det är får ni snart veta. Kul ska det bli iaf! Jag är så taggad!
Nu kör vi!!!

Pizza, fredagsmys och tjuvtittning på Mello

Idag mina vänner är det riktigt kallt! -21 har det varit större delen av dagen. Men nu på kvällen så kryper temperaturen ner ännu mer.

Nu gräddas pizzan i ugnen. I vår familj så älskar vi pizza! Hemmagjord ska den vara så man får mycket av det man tycker om. Jag måste ha färska champinjoner och mozzarella på om jag ska bli lycklig.:-)
Sen ska vi ha fredagsmys jag och min blivande man när ungarna har somnat.:-)
Och imorgon är det ju Mello (Melodifestivalen) så då blir det lördagsmys också. Jag har inte hunnit förhandslyssna på bidragen i morgondagens deltävling men ska göra det sen. Men här kan du tjuvlyssna eller snarare tjuvtitta.:-)

Ha en bra kväll!

Bara på lördagar

Det bästa med att gå och handla med ungarna är att man inte kan köpa godsaker till sig själv. Man liksom springer förbi godiset för att de mot förmodan inte ska börja tjata. Men jag har rätt duktiga barn. De vet att godis bara gäller på lördagar, oftast. Så när vi är på affären allihop så måste jag intala mig själv när vi går förbi alla hyllmeter med godis: "Bara på lördagar, bara på lördagar!" Rätt bra faktiskt när man som jag har svårt för att låta bli att köpa den där chokladkakan. Jag intalar mig själv att jag förtjänar den och att jag har varit duktig som tvättat eller städat. Därför är det perfekt när jag har med mig barnen! Då blir det inget godisätande på veckorna. Då är jag ju faktiskt super duktig så jag förtjänar mycket godis på lördagar!:-)

Har varit gräsänka i några dagar, men ikväll så kommer min älskling äntligen hem igen. Har köpt björkved på Konsum idag så det ska bli varmt och mysigt ikväll.:-)
Nu ska jag tina kyckling för snart kommer brorsan och hans fina fru och äter med oss. Till kycklingen blir det grönsaker, tortillabröd och fetaostcreme. Så jäkla gott! Love it!
Och idag blir Olle 1,5 år! Shit vad tiden går fort! Han var så duktig idag när han fick 18-månaders sprutan! Sa inte ett knyst. Det har han ärvt efter mamma, efter mig alltså.;-)

Ciao!

Sagt och gjort

Loa springer runt, slår i tårna och börjar skrika av smärtan.
Jag som nyss sagt åt honom att inte springa runt utbrister:
"Men herregud!"
Loa svarar:
"Det var inte gud som gjorde det"

Tre för en

Nu har det kommit en tredje blomma på min vackra amaryllis!:-) Tänk att den stått sig sen i mitten på december! Det kallar jag bra köp! Tre för en.:-)
Nu är jag absolut ingen expert på blommor men visst är väl det ganska ovanligt?
Mina hyacinter däremot dog under julen. De doftade himmelskt! Ska köpa nya innan påsk. Fast då ska vi ha de i massa olika färger överallt i huset! Vårigt och grannt.:-)
Nu är det dags att göra mat!

Vad ska det bli av mig???

Ja ibland, som idag undrar jag verkligen vad ska det bli av mig???
Vad vill jag egentligen med mitt liv? Vad ska jag göra härnäst? Söka jobb? Skriva musik? Satsa på en sångkarriär? Skriva en bok? Läsa till förskollärare? Ha barnsång? Bli dagmamma? Dra något gammalt över mig? Vad ska jag göra???

Och svaret är fortfarande; ingen aning...
Nä jag får nog grubbla vidare. Fast det är väl det som är felet med mig, jag grubblar för mycket. Det kanske vore bättre om jag bara gjorde något, tog tag i saker. Men var ska jag börja?
Tror jag börjar med tvätten...

Spookey lördag

Imorse (eller i förmiddags) när vi klev upp så låg en av raketerna (som blev över efter nyårsfirandet, som stod förvarade i trappan ner mot källaren) mitt på golvet i yttre hallen.
Den låg inte där igårkväll när vi gick och la oss. Vi har inga stora barn hemma eftersom de är hos sin pappa. (Dessutom vet de att de inte får röra de.) Vi kollade alla dörrar och de var låsta, så ingen har tagit sig in. Katterna var i och för sig inne men dörren ner till källaren är tung att öppna då det sitter en sån där manick som gör att den stänger sig själv. Knappt de stora barnen orkar öppna den. Så det är omöjligt för katterna att öppna den. Och en raket är ganska tung, även om jag tror att Kurt mycket väl skulle kunna förflytta en. men inte utan att det hördes. Och dessutom så är det nästan omöjligt att stänga den dörren tyst, pga den där manicken. Så vi borde ha hört ifall någon öppnat dörren...
Hur det nu gått till så låg raketen där.
Men varför? Är det någon som vill säga något. Och om nu någon vill säga något, vad vill då denna någon ha sagt? Och vem är denna någon?

Danne skojade och sa att vi ska sätta upp kameror. Precis som i Paranormal Activity-filmerna.:-)
Vem vet, det kanske ligger någon sanning bakom de där filmerna...?;-)
Men även om jag tror på mycket som kanske andra människor inte tror på så ska det mycket till att övertyga mig. Jag söker alltid en naturlig och logisk förklaring. Men vissa saker kan man inte förklara. Och så ska det också vara. Vissa saker kan vi omöjligt förklara. Och även om vi kan förklara de så är det inte säkert att det är varken logiskt eller naturligt.
Men det skrämmer inte mig. Än så länge...
Och skulle det nu vara en demon som flyttat in på vinden så tycker jag verkligen synd om honom. Han har verkligen dragit en nitlott då stackarn. Med tanke på att det är en krypvind som det knappt går att krypa på...

Utmaning

1) Vad gjorde du för tio år sen?

Jag hade just slutat mitt jobb på My One. Senare under samma år skulle jag åka till Stockholm för att sjunga på en demo-låt. Låten hette Genom eld och vatten. Resten är, som man brukar säga, historia.;-)

2) Vad gjorde du för 1 år sedan?

Började så smått komma över trebarns-chocken.

3) Fem snacks du gillar:

På ständig förstaplats; schweizernöt (Marabous)! Sen älskar jag lakrits (söt och salt), kolasnören. Chips och ostkrokar, eller ostbågar som ni säger i söder.:-) Marianne! Ojdå, nu överskred jag fem-gränsen.:-)

4) Fem sånger du kan hela texter till:

Fem...? Jag kan hela texten på minst 100 sånger/låtar!:-)

5) Fem saker jag skulle göra, om jag var mångmiljonär:

1. Betala bort huslånet. 2. Renovera källaren. 3. Bygga en studio. 4. Resa med hela familjen. 5. Spara till barnen.

6) Fem saker jag aldrig skulle klä mig i, eller köpa:

Det är mycket jag har sagt att jag aldrig skulle kunna ta på mig. Men så går det ett tag och man vänjer sig vid modet och innan man vet ordet av så tycker man att det är snyggt och klär sig själv i det. Men haremsbyxor tycker jag inte är snyggt (inte på mig själv iaf, knappt på andra heller). Ett par chinos har jag heller aldrig införskaffat. Men man ska aldrig säga aldrig.:-)

7) Fem saker du gillar att göra:

Umgås med min familj, sjunga, titta på film, äta god mat och inreda hemmet.

8) Fem dåliga vanor:

Äter alldeles för mycket godsaker. Dricker alldeles för lite vatten och på tok för mycket coca-cola. Tar åt mig personligt när människor säger (eller tänker) saker. Grubblar för mycket. Har svårt att gå och lägga mig i tid.

9) Fem favoritleksaker:

Datorn. Mobilen. Barnens Nintendo DS (Inte för mig men för barnen.:-) Det är så tyst och lugnt ibland när de sitter och spelar). Sen kan jag inte komma på något mer... Riskokaren och stavmixern är ju bra grejor att ha, men det är ju knappast leksaker...

10) Tio personer jag vill se göra denna utmaning:

Jag väljer att ge utmaningen till Dig!:-) Kom ihåg att lämna Din bloggadress i kommentarerna så jag kan kika in och se vad Du svarade!:-)

Hönsmamma

Nu har Olle varit hemma i två dagar. Tycker han är alldeles för snorig och hostig. Eller kanske är det jag som är en hönsmamma...?
Och så har jag honom hellre hemma än på dagis (jo jag vet att det heter förskola men det går snabbare att säga och att skriva "dagis"). Han är ju min lilla kärlekskerub! Mitt älskade lilla barn! Vill inte lämna honom i händerna på någon främmande människa! Varför skaffar vi barn när vi ändå ska sätta de i förskola efter ett år (mer eller mindre)?! Samtidigt så älskar jag förskolan. Han får träffa andra barn och andra vuxna. Han får leka och äta och "socialisera sig". Mycket viktigt!
Men ibland önskar jag att han bara ville krympa så jag kunde vara hemma med honom för alltid! Och samtidigt saknar jag att göra något för mig själv, för min egen skull.
Tror jag har en liten mamma-kris... En höns-mamma-kris...:-)

Ta daaa!

Titta så ståtlig min vackra amaryllis är denna gång! Att jag inte lyckats ta död på den är ett mirakel.;-)
Ville bara visa er. Nu ska jag och älsklingen mysa i soffan. Imorgon fortsätter Olles inskolning på förskolan. Så ska lägga mig i tid för en gångs skull så jag orkar hänga med i kärlekskerubens spring.:-)

Natti natti på er!

Färglöst och vackert

Tänk att man aldrig kan fånga på bild hur vackert det är ute på kvällarna nu. Kallt, snöigt och krispigt. Det ligger som ett mystiskt ljus över träden, så vackert! Men bilden blev närmast färglös. Vill ha en kamera som kan fånga det jag ser. Födelsedagspresent kanske...:-) Men vad är då för kamera man ska ha? Nån som kan?
Som ni ser så har jag fått min snö nu.:-) Men mer än så här behöver det inte komma. Blir så mycket att skotta och blir så tidskrävande när jag är ensam med barnen.

Igår var det Olles första dag på förskolan. Han hade inte tid att sitta stilla en sekund. Allt skulle upptäckas och helst allt på en och samma gång. Gissa om han var trött när han äntligen skulle få sova middag.
På måndag ska han vara med på vilan också. Alltså sova middag på förskolan. Ska bli spännande att se hur det går. Min älskade lilla kärlekskerub!:-)

Jag har gjort det igen

Tänk att jag aldrig kan lyckas hålla en blommande blomma vid liv! Jag köpte bara en mini julstjärna i julas. Den lyckades jag ha ihjäl på två dygn. Fast det var just därför jag bara köpte en och en mini. Kände liksom på mig vad som skulle hända...
Sen fick Danne blomman på bilden i födelsedagspresent. Förlåt älskling men den har lämnat oss...:-(
Men amaryllisen i bakgrunden har fått nytt liv och den här stängeln är lääängre än den förra. Så när det gäller vissa blommor och växter så har jag gröna fingrar. Men bara sådana blommor som man vattnar sällan eller mindre ofta.:-)

Håll tummarna

Då var barnen lagda! Medan Lovisa och Loa satt i sängen och spelade spel så nattade jag Olle. Inte så konstigt att han var supertrött då han bara har sovit en gång idag.
Nu ska jag lägga mig i sängen och titta på en film eller spela Wordfeud (eller varför inte båda?;-) ) och förhoppningsvis så mår jag bättre imorgon. Håll tummarna!:-)
Ciao!

Den fungerar som magi den där äggklockan

Vilken dag! Det är inte lätt att ta hand om tre små barn när man själv mår piss. Det är hemskt att säga det men det hade varit bättre om barnen hade varit sjuka. Då kan ju jag ta hand om de. Men när jag är sjuk blir det genast svårare. Som tur är så har de varit på förskolan idag och lekt av sig så de har varit nästan som änglar idag. Ja förutom Olle då som varit hemma med mig, men jag måste säga att han faktiskt varit extra snäll mot sin mamma idag.:-)

Nu sitter kidsen i sängen nybadade och spelar spel och om 35 minuter är det läggdags. Då piper äggklockan i köket. Det var en bra investering den där äggklockan. Vi använder den titt som tätt, flera gånger om dagen.
Varför? Jo för små barn har ingen tidsuppfattning. Om du säger till de att "om en timme är det natta-dags" så kan det ändå bli skrik och grin när det väl är dags trots att du förberedde de. Men om du har en äggklocka (en modern digital som inte tickar, om den tickar kan det nog vara lite stressande) som du ställer in i valfri tid, när den ringer så är det inte så mycket att argumentera emot. Mina kids gör inte det iaf. Varför ska man argumentera emot en klocka? Ringer den så ringer den.

Den fungerar som magi den där äggklockan! Vips så förstår de precis vad de ska göra. Men det är ju viktigt att förklara innan vad som kommer hända, typ; "när klockan ringer så ska ni borsta tänderna och sen är det sova som gäller, inget annat". Vi har sparat in många bråk och en massa tjat med hjälp av den där äggklockan.
En metod värd att prova om man har lika bångstyriga barn som vi har.;-)
Vi köpte vår äggklocka på Coop Forum för en tjuga. I love it!:-)

Min lilla krigare. Tur att näsan sitter kvar.

Den här synen möttes vi av igår när barnen kom till oss. Såklart visste vi ju redan att Loa åkt pulka och slagit sig på förskolan, men jag blev lite chockad av hur illa det såg ut att vara. Men doktorn har tittat på honom och det är ingen fara.

Jag förstår inte hur han lyckas ibland, min lilla krigare. Tur att näsan sitter kvar.
När han var liten undrade vi ibland om han hade en sån där sjukdom när man inte känner smärta. För han brydde sig nästan aldrig när han gjorde sig illa. Såklart har han ingen sån sjukdom men ibland kan jag undra om han "lider" av det bara litegrann.:-)

Idag myser vi hur som helst hela dagen, lillboxarn, hans lillebror och jag.:-)

Välling-mannen

Tänk om vi visste innan vi blev föräldrar hur mycket tid vi skulle ägna oss åt att oroa oss för vårt/våra barns avföring.

Nu har vi oroat oss i en vecka över Olles lösa, vattniga avföring och varför han kräkts upp välling som han annars så hjärtligt klunkar i sig.
Ni kanske vet sen tidigare att Olle är välling-mannen. Han som det kommer göras en dokumentär om, om si så där 80 år, eftersom han levde på välling hela sitt liv.
Så trodde jag iaf att det skulle bli. Men nu i veckan har vi fått vara väldigt kreativa när det gäller snäll mat för magen.
BVC trodde att det var magsjuka. Men har man magsjuka så kan man inte äta nånting.
Olle har kunnat äta allt utan att kräkas upp det. Men så fort han fått välling så har det kommit upp igen, även majsvällingen ska tilläggas.

Men imorse var hans bajs fast så vi provade ge honom lite lite majsvälling. Så nu håller vi tummarna och ser hur det går.

Anna Wahlgren och jag

Ingen har väl undgått uppståndelsen kring barnuppfostringsgurun Anna Wahlgren och hennes dotter Felicia Feldts utlämnande (för att inte säga uthängande) bok om sin uppväxt.
Mitt första "möte" med denna kvinna var när jag fått mitt första barn Lovisa (idag 6 år) och gick på biblioteket och lånade böcker (ja vi gjorde så förr i tiden ;-)) om barns utveckling och barnuppfostran.
Jag tror det var "Barnaboken" som jag slog upp och började läsa och förfasades över hennes sätt att skriva.
Hon skrev typ så här; att hon alltid hade rökt genom sina graviditeter och barnen hade  inte tagit någon större skada. De hade bara varit lite små när de kommit ut men det gjorde ju bara förlossningen lättare.

När jag läst det smällde jag igen boken för att aldrig mer ta i något som människan hade skrivit. Hur i hela världen kunde man skriva något så dumt?! Det kan vara livsfarligt för fostret i magen om mamman röker! Barnet svälts sakta men säkert genom graviditeten och föds undernärt eftersom det inte fått i sig tillräckligt med näring eller syre. Dessutom får barnet i sig mer av de skadliga ämnena kolmonoxid och nikotin än mamman. Och som om inte det vore nog så tar det längre tid för dessa ämnen att lämna barnets kropp än det tar för de att lämna mammans. I värsta fall dör barnet pga skadorna.
Så tänk både en och två gånger innan du tänder en cigarett när du är gravid!
En cigarett lite då och då, fine! Det är ditt ansvar.

Men att skriva i en bok med tusentals läsare om detta och stå för det är så inihelvete dumt!

Jag tänker inte uttala mig om boken, jag har inte läst den än, men snart. Jag har läst utdrag ur den och det verkar inte vara den vackraste av barndomar hon haft, Felicia...

Och jag kan inte heller säga att Anna Wahlgren har fel i sina uppfostringsböcker. Jag har ju som sagt inte läst någon av de. Hon har säkert en massa bra råd att komma med, hon är ju ändå niobarnsmamma så något vettigt har hon väl skrivit om.

Däremot tycker jag inte att den där sova-hela-natten-metoden eller vad den heter eller alla få-barnet-att-sova-metoder har med barnuppfostran att göra. Jag har min egen få-barnet-att-sova-metod, men den får vi ta en annan gång. När det gäller barnuppfostran så är jag lika vilsen ibland som vilken förälder som helst.

Det ska hur som helst bli intressant att läsa Felicia Feldts bok.

Du kan förresten läsa mer om rökning under graviditeten här!

Ska jag berätta en pinsam grej?

När vi flyttade in i det här huset så trodde vi att vår spis var en helt vanlig spis.
Det är ingen magisk spis även om självaste Ylva Trollstierna (tidigare Trollsveden) har bott här en gång i tiden, ni vet hon sierskan.

För ungefär ett halvår sen, då hade vi bott här i nästan ett och ett halvt år, sa min mamma; "Men ni har ju en kombinerad vanilg ugn och varmluftsugn!"
Vi kollade i instruktionshäftet som tillhörde spisen och mycket riktigt.

Förut avskydde jag vår ugn för jag tyckte den var så seg. Inte så konstigt när jag ställt in fel knappar... Idag använder jag nästan bara varmluftsugnen. Och fort går det.
Nu gräddar den två matpajer till mig och Olle.:-) Se vad fina de är, hoppas de smakar gott också!;-)
Så om ni är i valet och kvalet mellan vanlig- och varmluftsugn så är svaret från mig; varmluftsugn!:-)
God kväll!

En äkta snorunge

Förlåt för äckelbilden. Det är inte det söta lilla barnet jag ursäktar mig för utan snoret som rinner ner för hans lilla näsa och in i hans mun. Det är detta vi tampas med just nu. Jag torkar bort snoret. Det kommer nytt. Jag torkar. Det kommer nytt. Och så där håller det på.
Men lilltjoppen är go och glad som en kexchoklad iaf. Han sover t.o.m bra om nätterna. Än så länge...

Inatt blev jag gräsänka. Danne är i Stockholm och jobbar. På onsdagkväll kommer han hem. Så det blir några dagar bara jag och Olle. Mysigt men ensamt.

På torsdag ska Olle börja inskolas på dagis. Det ska bli roligt, spännande och lite skrämmande. Han var ju nyss en liten bebis! Men gudskelov så dröjer det en massa år innan han och hans syskon flyttar hemifrån!

Vilken oerhörd saknad och sorg

Idag står tiden stilla för igår gick en av de färgstarkaste personer jag nånsin träffat ur tiden. Alldeles för tidigt och alldeles för hastigt.

Hartvig Gjesdahl, livet kommer aldrig bli sig riktigt likt utan dig. Försöker samla ihop alla minnen i huvudet och stoppa in de på ett ställe där jag kan förvara de för alltid, men det är så många.
Jag tänker på din familj. Vilken oerhörd saknad och sorg! Det går inte att tänka sig in i hur de känner just nu.
Jag är så otroligt glad över att jag fick lära känna dig. Du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Man brukar säga att alla människor är unika men du var verkligen unik! Det finns ingen annan som du!

Och till Hartvigs familj; vi tänker på er, hela tiden.

Nu åker vi till Knasiga Kojan så ungarna får springa av sig lite och mamma och pappa kan skingra tankarna en stund.

Och sist men inte minst, tack Hartvig för allt du lärt mig. Det är faktiskt en hel del tro det eller ej.
Man kan faktiskt hänge sitt liv helt och fullt till musiken, det har du lärt mig.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Snööö

Det är lite mer snö i Solberg än hemma.:-)