30 dagar

Dag 01 - Presentera dig själv

Jag heter Jessica Christina Elisabeth Wetterstrand. Jag föddes fredagen den 11 april 1980 på Örnsköldsviks sjukhus.
Jag växte upp i Mellansel, 3 mil utanför Örnsköldsvik.
Som barn älskade jag dansbandsmusik.:-) Jag dansade (på mitt sätt) så fort jag fick chansen.
Jag tror det var mamma som väckte musiken inom mig. Hon sjöng barnvisor för mig när jag var liten, som jag fortfarande bär med mig.
Jag blev retad i skolan som liten. Mina plågoandar minns nog inte det dom sa, men jag kommer ihåg allt...

Som 11-åring upptäckte jag en artist som hette Michael Jackson. Jag lyssnade bara på hans musik. Som tonåring satt jag oftast på mitt rum och sjöng. Mina kompisar ringde ofta och frågade om vi skulle hitta på nåt på lördagkvällarna, men jag satt hellre hemma och sjöng.
Jag började högstadiet och började hitta min identitet. Jag började säga ifrån och mobbningen upphörde. I nian så startade jag och några tjejer i klassen ett källarband. Jag fick känna på hur det var att vara populär. Och jag kände mer och mer att sången var något för mig. Jag sjöng en låt ensam, kompad av en gitarrist på avslutningen i nian. Det var en kick för mig!:-)

Så i gymnasiet valde jag att gå estetprogrammet med sång-inriktning.
Jag lärde mig massor, jag hade en underbar lärarinna i sång.
Och jag hade dessutom fått en ny idol; Elton John.

Men estetprogrammet var så mycket mer än att bara sjunga. Jag ville ju sjunga hela tiden.
Under 3:e året fick jag en ny sånglärarinna. Hon gav mig inte lika stora utmaningar som min förra och jag började bli rejält skoltrött. Tror jag gick in i en depression eller nåt men fattade inte det förrän jag vaknade en natt och hade fått njursten. En smärta som inte går att beskriva. Gick inte tillbaka till skolan på över ett halvår.

När alla mina klasskamrater hade tagit studenten så gick jag ett fjärde år för att läsa upp det jag missat och få betyg.
Äntligen var skolan över!
Jag skaffade mig ett jobb och flyttade hemifrån.
På våren år 2000 (när jag fortfarande gick i skolan) ringde min gamla musiklärare från högstadiet och berättade att det var audition i stan. Det var några som sökte en sångerska till ett projekt.
Jag gick dit och dom gillade min röst. En av dom var Stina Engelbrecht eller Stina Jadelius som hon hette då.
Jag sjöng in några demos men det hände inget då. Men vi behöll kontakten jag och Stina.

2002 hörde hon av sig och berättade att hon och hennes sambo Mårten Eriksson skulle skicka in en låt till Melodifestivalen och att dom behövde en sångerska. Jag åkte ner till Stockholm och sjöng in en låt som hette Genom eld och vatten.
Och vet ni vad, låten kom med!:-)

Men dom hade redan valt ut två andra sångerskor...:-( (En av dom var såklart Zara Kronvall.)
I och med det så bestämde jag mig för att lägga musiken på hyllan för gott! Men jag undrar om det hade gått...?
Hur som helst!
En kväll i januari 2003 fick jag ett telefonsamtal. Det var Mårten. Han berättade att en av sångerskorna hade hoppat av och han undrade nu om jag ville vara med. "Du har två minuter att bestämma dig" sa han.
Det behövdes inte två minuter, jag sa ja direkt!:-)

Det var början på en otrolig resa i mitt liv, som fortfarande pågår. Det bästa och häftigaste jag har gjort!
I slutet på 2003 träffade jag Lars.
2004 var Sarek med i Melodifestivalen igen.
2005 blev jag mamma för första gången. Det bästa som hänt mig!
2007 föddes Loa.
2009 träffade jag Danne och det tog slut mellan mig och Lars.
Danne och jag förlovade oss och blev gravida.
2010 köpte vi huset vi bor i nu och samma år kom vårt första gemensamma barn; Olle.

Jag är så ofattbart lycklig! Jag har fått vara med om så mycket, jag har tre friska barn och världens snyggaste, snällaste och bästa blivande man! Jag älskar dessa fyra så otroligt, ofantligt, oändligt mycket!
Jag har verkligen fått allt jag önskat mig!
Det är klart att jag har drömmar, men dom tar vi en annan dag.;-)

Puss!