onsdag 29 april 2009

Lite bilder

Upptäckte dom här fina bilderna, som Lovisa tagit med min mobil, nu när jag förde över bilder från den till datorn. Hon har talang!:-)

Dom här bilderna tog jag idag på väg hem från dagis. Utan att det var meningen så fick dom i stort sett likadana kläder på sig; röda galonisar, röda fleecejackor och gröna mössor.:-D Dom var så söta!

Sen, till min stora lycka så hittade jag dom här i diket! Det här är vår för mig! NU är det faan i mig VÅR!!! Lycklig!:-)

Words

Lovisas favoritord just nu: "Bajskorv!" Gärna i slutet eller i början på ett tilltal som t.ex. "mamma bajskorv!" eller "bajskorv pappa!". Ibland fyller hon ut med ett extra ord som t.ex. "bajskorv pappa bajs!".

Loas favoritord just nu: "Nää!" (något han säger till allt och inget)

Andra ord han kan säga:
"ummi" = tuggummi
"umme" = vardagsrummet
"uppe" = gå upp (till övervåningen)
"aepappa" = var är pappa (har tagit efter Lovisa som frågar det stup i kvarten)

Duktiga små skitungar man har!;-)
Nu ska dom i säng!
Jiiippiiiiiiii!
Va?! Skrev jag det där? Jag menar, jag skulle vilja njuta av deras sällskap och spring och gnäll och skrik och tjat och skratt och stoj alla timmar på dygnet! Vad synd att dom måste gå och lägga sig nu. Verkligen jätteSYND!!
Hahaha!:-D

tisdag 28 april 2009

Mys-stund ensam

Efter allt som hänt den senaste tiden så har jag knappt hunnit ta hand om migsjälv. Så nu ska jag sätta mig i soffan med en stor skål chokladpudding och mysa framför tv:n. Synd att jag måste hämta barnen själv sen bara... Och med vagn dessutom eftersom Lars tagit bilen upp till stugan. Förhoppningsvis så regnar det inte just då...

Mys mys på er!!!;-)

Previously on Tvåbarnsmorsan...

Det hinner hända mycket i en tvåbarnsmorsas liv på bara några dagar...
Det sista jag skrev här på bloggen var att jag och barnen skulle köpa ett akvarium. Det var just vad vi gjorde, det blev jättefint!:-)
Sen på kvällen ville Loa som vanligt inte sova i sin egen säng. Lade honom i soff-sängen inne i lekrummet som vanligt. Han somnade till slut. Jag och Lars tittade på Desperate Housewives. Flera gånger under programmets gång så vaknade han. (Tur man har en Boxer/dvd så man bara kan trycka på paus!;-) ) Och när det nästan var slut så ville han inte somna om. Jag tog upp honom och märkte att han andades väldigt konstigt. Det verkade som att han hade svårt att få luft.

Ringde Sjukvårdsrådgivningen. Fick vänta säkert en kvart innan jag fick prata med nån. Under hela väntetiden var det en röst inom mig som sa "Skit i Sjukvårdsrådgivningen, ring 112 direkt!". När jag väl fick prata med nån så tyckte hon att vi skulle åka in. Sagt och gjort! Slängde på oss kläderna, i all stress glömde jag blöjor och extrakläder. Loa fick åka i sin pyjamas.
Jag har aldrig kört så fort igenom stan nån gång.

Framme på akuten fick vi hjälp av en sköterska. Klockan var nästan tolv då. Började känna mig lite dum. Tänk om jag ringt in och kört dit i onödan... Tänk om jag tagit min intuition på fullt allvar och det visade sig att det inte var nåt fel på Loa... Faan vad jag skulle känna mig dum då!
Sköterskan lyssnade på Loas lungor. Hon sa "Han har ju definitivt svårigheter att få åt sig tillräckligt med luft". Det var alltså inget fel på min intuition!:-) Hon lindade nåt plåsterliknande runt Loas tå som satt ihop med en sladd som i sin tur satt ihop med en maskin som visade om han syresattes ordentligt och hur hög puls han hade.
Hon skulle kalla på en doktor. Under tiden vi väntade fick Loa inhalera syre. Det blev lite bättre, han blev piggare, men han hade fortfarande svårt att andas. Men det brydde han sig inte om. Han var lika glad som vanligt och sprang runt i korridoren som om inget hade hänt!:-)

Till slut kom doktorn. En söt ung tjej. Hon lyssnade oxå på Loas lungor. Hon ville att vi skulle ta ett rs-virus test.
Tänk om det var rs-virus! Jag började bli orolig. Måtte det inte vara det! Även om det kanske inte var så farligt så skulle vi bli kvar på sjukhuset i minst en vecka! Och jag som skulle åka buss till Sthlm dan efter för att lägga sång på torsdagen och fredagen och sen sjunga med Sarek och Magiska Toner i Norrköping och Söderköping lördag resp söndag... Hur skulle det gå...?

Testet gick ut på att dom stoppade en lång topps-liknande sticka upp i näsan på pojken. Han tyckte inte alls om den behandlingen. Men han var jätteduktig ändå.
Sen var vi tvungna att vänta. Då var klockan 00:45.
01:15 kom doktorn in igen och sa att det inte var rs-virus men att dom ville ha kvar oss över natten för att hålla koll på Loas andning.

Vi fick ett rum på sjukhuset. Loa som varit så pigg och glad började bli väldigt trött och grinig.
En manlig sköterska kom in. Loa fick ett sjukhus-armband med sitt namn och födelsedata på. Sen skulle dom ta blodprov. Medan vi väntade på det ringde jag Lars som sov gott.
På små barn som Loa tar dom inte blodprov som dom gör på oss vuxna eftersom det kan skada blodkärlen. Istället stack han honom i hälen och tryckte ut blodet i ett rör. Det tog lång tid. Och två rör skulle han ha dessutom! Blodet i det ena röret levrade sigg så han var tvungen att börja om igen... Vet inte hur många gånger han stack honom. Säket fyra, fem gånger...
Loa somnade i min famn under behandlingen, trots att han stack honom och tryckte hårt om hans häl för att få ut blodet. DÅ är man trött!!

Halv tre var han färdig och jag kunde äntligen lägga mig ner bredvid Loa och få lite sömn. Men varannan timme kom en sköterska in för att inhalera Loa. Varannan gång fick han adrenalin för att vidga luftvägarna och varannan gång fick han saltlösning för att tunna ut slemmet han hade i halsen. Behöver jag säga att jag vaknade varje gång nån kom in...?:-)
Och hela natten var han kopplad till en maskin som mätte hur mycket hans kropp syresattes och hur hög puls han hade. Om han inte syresattes tillräckligt tjöt maskinen. Och då menar jag tjöt!
Det hände en gång och jag trodde jag skulle skita på mig av skräck! Men Loa bara fortsatte sova.

Klockan åtta vaknade vi och fick frukost och under hela dagen så fick han inhalera med jämna mellanrum. Han var så himla duktig!
Eftersom han troligtvis bar på ett virus var vi isolerade på rummet. Det tyckte han inte var så kul. Han försökte flera gånger att få mig att öppna dörren. För hur förklarar man för en 1,5-åring att man är isolerade på ett rum?!

Dagen gick, låååååångsaaaaamt. Men tillslut var den iaf till ända. Dom ville såklart att vi skulle stanna en natt till...
Jag fick skjuta upp Sthlmsresan...

Loa blev bättre och bättre. Andra natten behövde han ingen maskin kopplad till sig.
Dagen efter var han nästan precis som vanligt igen. Vi hade ju fått låna lite leksaker och dom låg överallt på golvet.
När doktorn kom för att undersöka Loa sa han "När det börjar ligga leksaker överallt, då vet man att det börjar bli dags för hemgång".:-)
Vi fick recept på medicin och inhalator som vi skulle hämta ut på Apoteket.
Lars och Lovisa kom och hämtade oss.

Väl hemma packade jag ihop det viktigaste, åt sen lunch med familjen. Sen skjutsade dom upp mig till flygplatsen och därifrån tog jag flyget till Sthlm.
Hos Stina och Jens kunde jag sova ut efter dom två senaste nätternas sömnbrist. Dagen efter bar det av till Norrköping och sen till Söderköping.

Kändes inte så roligt att lämna sitt sjuka barn. Men han mådde ju mycket bättre och var ju i goda händer.:-)

Efter två underbara konserter i Norrköping och Söderköping kom jag hem.
Vi åkte till S-vall och köpte en ny säng åt Loa, eller ja, en begagnad. Men den ser helt ny ut.:-)
Hann inte så mycket mer den veckan innan det var dags att åka iväg igen.
Den här gången var det konsert i Kramfors. Även den var helt underbar!:-) Älskar att åka ut och sjunga!!!
Men efter flera veckor av sjungande trots att jag varit dålig i rösten så sa rösten stopp!
Men eftersom jag inte kunnat lägga sång veckan innan s var jag tvungen att göra det nu. Så lördag och söndag kämpade jag med sången så gott det gick. Hoppas att resultatet bir bra och att det inte hörs vad kass jag är i rösten...

måndag 13 april 2009

Spjälsäng är för veklingar

Loa ville inte sova i sin spjälsäng nu när jag skulle lägga honom. Igår när han sov middag sov han i den gamla soff-sängen som vi köpte till Lovisa. Den står ute i deras lekrum och Lovisa sover inne i sängen med mig och Lars som ska upp tidigt imornbitti sover i bäddsoffan nere i vardagsrummet. Vi sover lite huller om buller i natt med andra ord.:-)
Ska bli spännande att se vad som händer, om lillkillen kommer sova där hela natten (annars vet jag inte hur jag gör...) och om han kommer vilja fortsätta sova där.
Det hade varit enkelt om han hade haft en normalstor dörr in till sitt rum, då hade det bara varit att lyfta in den. Men nu är fallet inte så... Så vi måste nog tyvärr försöka hitta en ny säng till honom som man kan montera på plats inne i hans rum.

Nu ska jag krypa till kojs. Känner på mig att han kommer vakna inatt och då vill jag hinna sova litegrann iaf...
Imorn ska vi (jag och barnen) åka och kika på ett akvarium och några fiskar.:-) Ska bli skoj! Förhoppningsvis så är det lika fint väder som det var idag, då kan vi vara ute och leka.

Natti natti!

söndag 12 april 2009

Miljonärer utan att veta om det

Imorse blev jag väckt med frukost på sängen och en sjungande familj. Lovisa började redan nere i trappen och sen sjöng hon en snutt för Loa oxå, hörde jag där jag låg och försökte se sovande ut.:-D

Sen packade vi alla grejer som vi behövde för att göra tårtan och alla grejer vi kunde tänkas behöva under dagen och alla påskägg. Sen slängde vi in barnen och all packning i bussen (som vi lånat från Avis). Jag och barnen tog bussen och hämtade upp Johanna och hennes vovve Charlie och sen Camilla (mammas man Pers dotter). Lars tog en annan bil (oxå från Avis) som skulle lämnas till en kund i Mellansel. Där hämtade vi sen upp Lars och brassade iväg till Solberg.
Man förstår varför det heter just solberg. Solen sken och det var 14 grader varmt ute! På den inglasade altanen var det 29 (!) grader varmt, så vi dukade upp med tårta och bullar och kakor.
Det har som vanligt varit en perfekt födelsedag!;-)

Fick en ny wokpanna, vilket kan behövas eftersom den vi har håller på att gå sönder. Ett presentkort på en inredningsbutik, där jag planerar att köpa en lampa, eller kanske en tavla, eller kanske en hylla, eller kanske.... Ja nåt annat...:-) Fick några Trisslotter, varav en gav en vinst på 25 kr!;-) Och en Keno-rad. Det var ju ikväll och jag har glömt att kolla om jag vunnit. Så vem vet, vi kanske är miljonärer utan att veta om det!;-D
Och av Lars och barnen ska jag få ett akvarium. Vi ska köpa det tillsammans i veckan och lite nya fiskar. Ska bli skoj, har ju väntat på ett riktigt akvarium till våra stackars fiskar så länge nu... Och äntligen ska dom få ett riktigt hem!:-)

Ja, det var väl typ allt, förutom en massa kramar, pussar och kärlek från min älskade familj såklart! Älskar verkligen födelsedagar och julaftnar när vi träffas allihop och myser och skrattar! Jag är verkligen lyckligt lottad som har en mamma och en pappa som, trots att dom är skilda, kan träffas med sina respektive och sina barn.
Ni ska veta att jag älskar er så otroligt, ofantligt, oändligt mycket!:-*

Nu gott folk är det dags för mig att krypa till kojs!
So long!

torsdag 9 april 2009

Livet började för länge sen

Shit vad jag är dålig på att uppdatera nuförtiden känner jag! Fy på mig! Men har som aldrig tid... Herregud, hur skulle det bli om jag hittade ett jobb?! Då skulle jag aldrig kunna göra nånting. Fattar inte hur jag skulle hinna med allt... Så kanske lika bra att man inte har nåt jobb än så länge...;-)

Åh fy vilket väder det är! Visst älskar jag våren men detta slask! Jag hatar det! Nu helt plötsligt så snöar det ute. Men dom snöflingorna blir inte långvariga, dom smälter så fort dom träffar marken. Innan jag for med ungarna till dagis så spöregnade det. Vädergudarna tycks inte kunna bestämma sig...:-)

Hade lyckats skriva fel i papprena på dagis oxå. Hade klottrat dit att ungarna skulle vara lediga idag. Helt fel! Dom ska dit idag och vara lediga hela nästa vecka istället. Vet inte hur jag tänkte där... Fast å andra sidan så vet jag inte hur jag tänker mesta delen av tiden.
Dom får det säkert roligt idag iaf, dom skulle se teater.

Så blir man 29 på lördag oxå... Sen är det bara ett år kvar tills livet börjar tydligen.;-) Ska jag vara riktigt ärlig så tycker jag att livet började för länge sen.
Visste inte vad jag skulle göra i början av 2003. Var arbetslös och väntade bara på att nåt skulle hända. Började bli lite deprimerad faktiskt. Sen kom det där telefonsamtalet som skulle förändra hela mitt liv. En frågan om jag ville vara med i Melodifestivalen. Sen har det bara rullat på. Träffade Lars i slutet av året. Sen förlovade vi oss i mitten på maj 2004. I slutet av maj flyttade vi till hus. Och i mitten på september samma år väntade vi Lovisa. Även fast det känns så länge sen så har det gått så fort.

Och nu sitter jag här; en snart 30-årig tvåbarnsmorsa med en underbar man, två underbara barn, ett underbart hus, underbara vänner, underbar familj och ett underbart jobb. Det enda som inte är underbart just nu är vädret... Men det dröjer nog inte länge nu tills den underbara sommaren och värmen är här.:-)

Nu vankas det frukost för en hungrig (och, om jag får säga det själv; underbar) tvåbarnsmorsa.;-)