torsdag 31 mars 2011

UH, mitt andra hem.:-)

Joline har gett paltkoma ett ansikte.:-)

"Är det där blod?"

Hahaha, nyss somnade Olle i gå-stolen! Jag är en hemsk mamma som inte hör att han är trött.;-) Nu har jag iaf lagt gullungen i vagnen och han sover sött.
Danne är bortrest över dagen, Sundsvall. Kidsen är hos sin pappa och jag sitter här och har faktiskt lite tråkigt...

Jag ska fortsätta tvätta idag, som jag började med igår. Inte klar på långa vägar! Och så måste jag ju sy klart kidsens gardiner. Annars blir det aldrig gjort.
Loa mår mycket bättre nu. Han är feberfri och andas lättare, men hostan är kvar. Men han är lika glad och energisk ändå!:-)
Han var så duktig när vi var hos doktorn i förrgår också. Sköterskorna stack honom i fingret och tog ett sånt där litet rör för att suga upp hans blod.
"Är det där blod?" frågade han lite förskräckt men satt ändå jättestilla och gjorde precis som de sa.
Han fick även inhalera medicin. När sköterskan sa att han skulle andas in så tog han långa djupa andetag. Han var så duktig!
Doktorn fick lyssna på hans hjärta och lungor flera gånger för att vara säker. Varje gång så satt han i mitt knä. Men den sista gången så sa han bestämt:
"Mamma, jag kan sitta själv!" och så drog han upp tröjan så doktorn kunde komma åt med stetoskopet.
Storkillen mammas!:-)

Saknar honom och hans storasyster (som hamnat i tonåren trots att hon bara ska fylla 6 år). Mina ungar! Vilken tur jag har som fick bli just deras morsa. Att de valde just mig!:-)
Men jag är ju rätt rolig och snygg i håret och ganska slarvig och förbannat glömsk, så jag förstår de.;-D

Nu står symaskinen och skriker "Sy på mig, sy på mig!" så jag ska väl ta tag i det nu. Konstigt... Golvet skriker "Dammsug mig, dammsug mig!" och nerifrån tvättstugan så hör jag tvätten skrika "Tvätta mig! TVÄTTA MIG!!!". Och från rummet innanför tvättstugan så hör jag batteriet i brandvarnaren skrika "Byt mig, byt mig! Jag är slut!". Men tvättstugan är ju lååångt härifrån. Och ingen har väl dött av ett skitigt golv...?:-)

onsdag 30 mars 2011

Så kallat afte

Detta är mina nya BILLIGARE magtabletter. Jag tar de för att slippa mina hemska blåsor i munnen, så kallat afte.
De jag åt förut var mycket dyrare, men de funkade.
Grejen är bara att man ska svälja tabletterna hela, även dessa...
Hur tänkte de då?

De är vassa och river i halsen.
Jag brukar aldrig ha problem med att svälja tabletter hela, men de här... Jag biter sönder de men de river ändå.
Får nog hitta några andra som ger samma effekt men som är lättare att svälja och som dessutom inte är så dyra!

tisdag 29 mars 2011

Brännhet

Stackars Loa sover fortfarande. Han hade det lite jobbigt i natt... Det kanske hade varit bättre om jag åkt in till akuten med honom... (Att jag alltid måste tänka "tänk om"! Men jag skulle aldrig förlåta mig själv om det var fel beslut!) Men jag lyssnade till min intuition och den sa att jag inte skulle oroa mig. Det var ju inte lika illa som förra gången när han var 1,5 år. Då kunde han ju knappt andas överhuvudtaget!


Jag har ringt vårdcentralen. Vi har tid kl 15. Då får vi se vad doktorn säger.

Det blev inte så mycket sömn för mig heller. Sov ytligt. Olle vaknade och ville ha tutten och då gick jag även in till Loa för att se hur han mådde. Han sov. Andningen var tung, men han sov gott.

Så jag gick och lade mig igen. Vet inte om jag hann somna om. Men efter en stund så hörde jag att han grät. Jag gick in till honom. Han var brännhet. Jag gav honom Alvedon och tog av honom kläderna som jag tagit på honom tidigare under kvällen. Sen lade jag mig bredvid honom. Men jag kunde inte somna. Han själv somnade på stört.

Danne klev upp och tog Lovisa till dagis så jag fick sova en liten stund. Och nu sitter jag i sängen och myser med den här killen som är jättepiggelin.:-)



Och nu kom Loa invalsandes!:-) Som om inget hänt.:-) Min fina, fina Jojja! Älskade unge!

Nu ska vi få i oss något matigt!:-)

Räddaren i nöden

Så sover hela huset och här sitter jag och knappar på tangenterna. Som vanligt...;-)

Loa fick feber idag och tungt att andas. Jag ringde Sjukvårdsrådgivningen nu ikväll. Hon jag pratade med lugnade mig och sa att det var vanligt vid förkylning. Loa är ju stor nog att kunna berätta själv om han har svårt att andas. Vi har frågat honom hela dagen, men han har inte klagat.
Så vi pallade upp honom till nästan sittande läge nu när han somnat och sänkte värmen i rummet (innan hade jag tagit på honom pyjamas så han inte kommer frysa).

Mammas lilla, lilla gubbe... Han som annars är så energisk och sprallig har bara varit hälften av sitt vanliga jag. Det är klart att han har busat, men större delen av dagen har han varit trött och gnällig.
Tror det var i förrgår som jag sa "Nu har barnen varit friska så pass länge att det är dags för sjukdom snart". Och så blev det.

Fick äntligen arslet ur vagnen och skulle börja sy barnens gardiner idag. Jag hade mätt och klippt och nålat och skulle just till att börja sy när jag upptäckte att symaskinen är trasig... Jag ringde mamma, och som räddaren i nöden kom hon med sin symaskin till låns.

Jag hann aldrig sy något iaf pga det med Loa. Men imorgon ska jag sy så det ryker!:-) Och barnen ska få nya fina gardiner!:-)
Bäst att sova nu ifall Loa skulle bli sämre. Imorgon ska vi äta glass! Det ska tydligen vara bra att dricka och äta kallt när man har tungt att andas. Tror inte att Loa misstycker.;-)

Natti natti!

Sagt och gjort

Mormor till Loa:
"Du börjar bli långhårig. Ska du inte klippa dig?"
Loa:
"Nej, jag vill ha stort hår som mamma."

söndag 27 mars 2011

Nu blev det sent igen

Vi fick för oss att vi skulle måla spaljén uppe i trappan för några dagar sedan. Så idag gjorde vi slag i saken.
Men attans vilket jobb! Och roligt är det inte heller. Men nu har vi iaf målat första varvet så får vi ta resten när vi har tid. Fint blir det iaf!:-)

Typiskt oss att komma på något sådant när det finns andra viktigare saker att göra. Men såna är vi.;-)
Och nu blev det sent igen... Inte förrän nu steker jag köttfärsen vi ska ha till middag, medan magen kurrar och skriker av hunger.
Vi får ta påskpysslet imorn istället känner jag...

Sen ska ungarna i säng och vi ska mysa i soffan till kvällens film och hinna sova innan karusellen drar igång igen.
Ny vecka, nya äventyr. Men än så länge är det sköna söndag.
Njuuuut!

Pyssel

Jag har köpt påskpyssel. Så när barnen kommer så blir det pyssel för hela slanten!:-)

Det kommer när det kommer

Jag har nyss bytt blöja på Olle och han ligger kvar på skötbädden på golvet och undersöker sina fötter. Kom att tänka på att Loa i den åldern (ca 7-8 månader) redan kunde sitta och redan hade gjort sina första försök till att stå upp.
Medan den här ungen tar det coolt. Han bryr sig inte att han inte kan stå. Men jag ser hur han försöker ta sig fram när han ligger på mage. Han vill så gärna men vet inte riktigt hur han ska göra. Men det verkar inte bekymra honom det minsta.

Barn är så olika. Det är så härligt att se! Och jag jämför honom hela tiden med sina syskon, så lika men ändå så olika. Och jag bekymrar mig inte det minsta heller. Det kommer när det kommer.
Olle får gärna vara bebis i flera månader till! Det går så otroligt fort ändå.
Jag har aldrig oroat mig när det gäller barnens utveckling. Herregud, det kommer ju! Varför skynda på det?

Olle äter fortfarande bara gröt och välling. Han tycker inte om barnmat. Än! Det kommer när han är redo. Han kommer bli ett matvrak vilket som.:-)
Loa är 3,5 år snart och har fortfarande blöja. Han är så duktig och går på toaletten och kissar när han är utan. Men när han ska bajsa så vill han gärna ha blöja på sig. Och varför inte? En vacker (eller regnig;-) ) dag så bestämmer han sig för att bajsa på toaletten också. Han har gjort det flera gånger, men det är för att han vet att han får en klubba. Det måste ju bli på hans eget initiativ.

Det är klart att man ska uppmuntra barnen! Men om Loa vill bajsa i sin blöja så säger jag inte nej. Det är hans beslut och han måste få känna det också. Det är han som bestämmer när han slutar med blöja helt och hållet. Men det är inte långt kvar. Till sommaren kan han springa utan blöja hela tiden. Han behöver inte ha en tråd på kroppen ens när han går utanför dörren. Tror det blir lättare då. Tror han kommer få kläm på det mer och mer. Han är så duktig!

Däremot så kommer jag att vara stenhård med Olle när han är runt 3 år att han ska sluta med tutten. Det har gått fantastiskt bra med både Loa och Lovisa så jag tvivlar inte på att det kommer bli svårare med Olle. Jag tror det är hur man är själv också. Om vi inte gör någon stor grej av att sluta med tutten, så kommer Olle inte göra det heller. Den dagen den sorgen...;-)

Men när det gäller barnens utveckling; det går inte att skynda på den. Varför ska man göra det? Det kommer ju när det kommer ändå. Eller?

fredag 25 mars 2011

Morgonmys...

...imorse med mina knasungar.:-)

Olle badade i diskhon igårkväll.:-)

Antingen är det han som är för stor eller diskhon som är för liten.:-)

Hihihi!

Jag slipper laga lunch. Vi äter våfflor ikväll istället!
Till lunch blir det hamburgare!
Pappa Danne fixar. Lilla mamma glad!:-)

Mini-tonåring

Nu har jag hunnit snusa på min systerdotter flera gånger!:-) Hon är sååå liten och söt! Jag kan inte fatta att Lovisa har varit så liten. Det är inte klokt!:-)

Fredag igen. Ikväll ska barnen åka till sin pappa... Vill inte... Längtar tills vi har de varannan vecka. Det är behövligt både för de och oss. Vi hinner liksom aldrig komma in i några rutiner... De hinner aldrig landa innan de ska ryckas upp igen och iväg...
"Jag har en puss och en kram till dig" sa Loa nu och kom springande med full fart för att ge mig det. Min fina, fina, stora kille! Herregud vad jag älskar de!

Lovisa verkar ha kommit in i en mini-tonårings-period igen. En extrem. Vi har flera bråk om dagen. Hon skiter fullständigt i vad jag/vi säger och vilka konsekvenser det får. Jobbigt...
Och Loa är sitt envisa jag hela tiden. Allt måste vara på hans sätt. Men det funkar ju inte så.
Har försökt prata med barnen, men jag vet inte om de är för små eller om det helt enkelt inte går in... Svårt läge.
Det är fasen inte lätt att vara mamma, eller förälder överhuvudtaget... Det är lättare när Danne är hemma och vi kan hjälpas åt. Det är svårare när jag är ensam med alla tre.

Nä, nu ska jag göra våfflor till lunch! Ni har väl inte missat att det är våffeldagen idag?:-)
Puss!

måndag 21 mars 2011

Tänk om jag kunde ge bort ett barn i present

Igår blev jag moster.:-) Till en liten tjej. Hon väger 2675 gram och är 48 cm lång.
Jag hoppas på att de ska komma hem idag så jag får snusa på min systerdotter.:-)

Är det inte fantastiskt att det kan bli ett barn?
Jag menar, det tar bara 9 månader för kroppen att tillverka ett. Jag tycker att det borde ta längre tid. Fast jag är glad över att det tar ca 9-10 månader.
Skulle jag tillverka ett själv, för hand så skulle det aldrig bli färdigt.
Först skulle det ligga på bänken i köket och samla damm och tillslut skulle det åka ner i en av lådorna i den vita byrån i hallen. Sen skulle det ligga där tills jag fick tummen ur röven för att färdigställa och först och främst; komma ihåg det.

Men nu är det så fantastiskt att det blir barn, om det går...
Jag önskar att alla hade lika lätt som jag att bli med barn.
Tänk om jag kunde ge bort ett barn i present, då skulle jag gladeligen göra det. För jag vet några som skulle bli så lyckliga av att få ett.

Hur som helst så ska jag dammsuga lite, ganska noga, nu. Hinner inte torka golven, men det skulle behövas. Sen ska jag... Ojdå, det kan jag inte skriva, för det är en hemlis.;-)

söndag 20 mars 2011

Lycklig!

Fick nyss veta att min syster Johanna är öppen 8 cm. Snart kommer det en liten kusin och jag är så lycklig!:-)

Vi sitter i bilen på väg hem ifrån fjällen. Snart i Sollefteå. Snart hemma.

Det har varit en underbar helg. Full av mys, bråk, skratt, snö, vind, höga berg och hundhår som latmaskarna som bodde i stugan innan oss inte orkade städa bort. Usch, jag som hatar hundhår!
Men med eller utan hundhår så var det förbannat mysigt och välbehövligt!:-)

Nu väntar jag bara på ett glädjande telefonsamtal från mamma eller syrran själv.

Kom igen nu sis, det här fixar du!:-)
Krysta, krysta, krysta!!!;-)

lördag 19 mars 2011

Man gör så gott man kan

Hur underhåller man en sjumånaders som bara vill hoppa i hopp-gungan eller knata runt i gå-stolen när man har varken eller?
Svar: Man gör så gott man kan...
Vi tog varken med hopp-gungan, gå-stolen, matstolen eller någon annan stor grej eftersom de inte skulle få plats i bilen. Så lillgrabben får spendera mestadelen av tiden i horisontellt läge eller i min eller Dannes famn vilket han tycker blir supertråkigt i längden. Det gäller att vara påhittig och ha starka armar.;-)
Vi har nyss fikat. Bullar, kakor och te. Olle sover, Danne och barnen tittar på Myrmobbaren och jag ligger i en av våningsängarna och försöker vila.

Det är utmattande att vara på fjället. Tunn luft, liten stuga och två vilda ungar som är vana att ha hur mycket plats som helst. Det blir mycket konflikter på lite utrymme. Inga rum man kan skicka in dem på och det tar lång tid för dem att somna på kvällen. Först måste de ju bråka tills nån av de börjar grina.
Men trots omständigheterna så går det rätt bra.

Inatt var det nästan snöstorm. Idag har det varit soligt och blåsigt så vi har åkt lite pulka. Innan det åkte vi upp till Storulvåns Fjällstation och tittade.
Sen åkte vi till Storlien och åt lunch på en av restaurangerna. Jag åt renskav, mmmmm!:-) Är man i fjällen så är man i fjällen.;-)
Sen kikade vi in i det lilla, lilla kapellet här i Handöl. Snacka om gulligt!:-)
Snart ska ungarna gå och lägga sig. Då blir det mys för mig och min älskling!:-)
God kväll!

fredag 18 mars 2011

Slappna av nu för guds skull!

Nu sitter vi i bilen hela familjen. Vi är på väg till Jämtlands fjällen. Otroligt att vi kom iväg i någorlunda bra tid för en gångs skull.
Vi kör över Sollefteå mot Östersund och sedan vidare till Handöl.
Sist vi åkte den här vägen var det sommarnatt. Vattnet hade gått och vi lyssnade på Mammas nya kille och skrattade och var pirriga och förväntansfulla. 8 timmar senare kom han ut, han som sitter i stolen bredvid Loa.:-)

Loa har slocknat. Olle leker med en träleksak. Lovisa är hänförd över att vara i en annan stad. Och vi vuxna försöker slappna av och glömma jobb och andra saker som hänger över oss.
Nyss åkte vi förbi sjukhuset. Vilket minne! Lilla, lilla gubben som blivit så stor. Känns som om det var så länge sen men ändå inte.
Märklig känsla.
Såg förlossningsfilmen senast igår. Så jag vet ju att det har hänt.;-)

Det snurrar i huvudet:
Har vi glömt något? Och i så fall vad? Nä, vi har nog kommit ihåg allt. Och har vi glömt något så går det att köpa. Slappna av nu för guds skull! Iaf för barnens och Dannes skull!
Det här blir kul! Faan vad mysigt vi ska ha!:-)
Fjällen, here we come!:-)

torsdag 17 mars 2011

Snart kanske jag kan knäppa dem också

Gick igenom alla mina gamla jeans imorse. Kan inte fatta att jag gick upp så mycket under senaste graviditeten!
Men jag börjar sakta men säkert tappa gravidkilona. Blev så lycklig när jag provade mina gamla sommarbyxor. Jag kan ha dem!:-)
Så då behöver jag inte träna så hårt inför utlandsresan och sommaren. Jag är så otroligt lat! Men jag måste få upp flåset lite så jag orkar sjunga iaf.;-)

Ett par av jeansen fick jag nästan på mig. Snart kanske jag kan knäppa de också!
För några månader sen fick jag inte ens upp dem över låren. Så jag är skitlycklig!:-)
Idag har jag på mig jeansen jag köpte strax efter förlossningen. I början kunde jag inte knäppa dem men nu knäpper jag dem hur lätt som helst och jag får dra upp dem nästan hela tiden.

Som sagt; sakta men säkert.
Och vem bryr sig egentligen? Jag har ju redan världens underbaraste man som älskar mig precis som jag är och tycker jag är den vackraste i hela universum med eller utan 10 kilo!

Idag är en bra dag! Så det så!;-)

tisdag 15 mars 2011

Långskrank

Jag slutar aldrig förundras över hur stor Olle har blivit.
Tog på honom en av Lovisas gamla pyjamaser nu innan läggdags. Tänkte att den kanske var lite stor men det gör ju inget, han ska ju bara sova i den.
Men när jag väl knäppt sista knappen så ser jag att den sitter som ett smäck! Kanske några millimeter för stor men det är inte mycket.
Vad jag kan minnas så hade Lovisa pyjamasen när hon kunde gå! Vilket förklarar de nötta fötterna.
Och jag som trodde att Olle skulle vara mammas lilla bebis för alltid...
Jaja.....
Jag får väl glädjas över att han i framtiden kan plocka ner skålar och dylikt från de högsta hyllorna i skåpen i köket utan att behöva stå på en stol.;-)

Måste bara få berömma mig själv!

Jag är faan kung på att göra potatismos!:-)
Tyvärr så är det halvfabrikat men är man trebarnsmorsa så får man fuska.;-) Ja det får man hur många eller få barn man än har!
Jag brukar piffa till moset med grädde (mjölk går också bra, men grädde är bäst!), smör, ägg och svartpeppar. Fluffigt och lätt ska det bli. Mums!:-)
Moset ska jag använda i en fiskgratäng så lite nyttigare kommer det att bli.
Ska skriva ner receptet sen när jag har mer tid!
So long!:-)

Åh nej! Vad har jag gjort?!

Jag somnade så skönt igår efter att jag bloggat och läst ett kapitel i en bok.
Sen vaknade jag av att Loa grät.
Jag var så trött och tänkte "Nä, faan jag vägrar kliva upp! Han kommer tillslut och kryper ner i våran säng..."
Men han kom inte utan fortsatte snyfta.
När jag vaknat till lite så klev jag upp och stapplade in till honom.
Han var knappt vid medvetande, fortfarande sovande. Trots att han hade ögonen öppna så fanns det liksom ingen där.
Jag talade tyst till honom och strök honom över håret och pussade på honom. Tror han somnade om igen innan jag ens hunnit lämna rummet.

Min lilla gubbe som blivit så stor! Vi började ju leda tillbaka honom till sin säng när han kom in till oss på nätterna och nu kommer han inte in till oss alls...
Nu sover han i sin säng hela natten och är mäkta stolt över det när han vaknar.
"Jag har sovit hela natten" brukar han säga med ett leende.

Åh nej! Vad har jag gjort?! Inget mer Loa-mys på natten!
Fast vi sover ju mycket bättre nu när vi slipper trängas med en treåring. Och Loa sover också bättre nu när han slipper trängas med två vuxna. It's a win win situation!:-)
Men jag saknar honom lite... Min Jojja...

Sagt och gjort

Imorse hörde jag Loa sjunga:
"Jag är ledig idag, jag är ledig idag, jag är ledig idag"
Han älskar att vara ledig från dagis.:-)

Jag till Loa imorse:
"Vi ska hyra en stuga i fjällen"
Loa:
"Men vi har ju redan en tvättstuga..."
Stuga som stuga...;-D

måndag 14 mars 2011

Knövel

Olle är så täppt i näsan, igen. Och han blev så förbannad på mig nyss när jag sprutade nässpray i hans lilla näsa. Nu har han lugnat sig, nu kan han äntligen suga på tutten igen.
Slog igång hans speldosa som nu spelar "god natt-visan", då förstår han att det är natti. Han brukar "knövla" runt ett tag, som vi säger. Alltså han vrider och vänder sig tills han somnar. Det gör han alltid. Han var ett knövel redan i magen.:-)

Idag har vi inrett Lovisas nya rum (hon och Olle har bytt rum). Det blev så himla fint! Och hon blev så glad. Satte upp nya hyllor på Loas rum oxå så att hans rum oxå blev som nytt. Han älskar det!
Och sen hans glaslampa i fönstret gått sönder så har han fått en rosa lampa med gula solrosor på istället som han bara älskar. Killen älskar ju rosa!:-)
Jämt ska han dricka ur den rosa muggen. Han har en pikétröja som är rosa som han vill ha på sig så ofta och så länge det går.
Dessutom har han ett par rosa Foppa-skor som han har på sig jämt.
Han klär så bra i rosa oxå!:-)

Inatt ska Danne till Sthlm... Gillar inte när han gör så. Han kliver upp vid tre, styr kosan mot storstaden, jobbar hela dagen och ibland brukar han köra hem igen. Men så blir det inte imorn, istället stannar han tills på onsdag.
Jag försöker att inte oroa mig för mycket när han är ute på vägarna, men det är inte så lätt...

Nu har lillgubben och storgubben somnat och själv sitter jag och slumrar medan jag skriver.
Dags att krypa ner under täcket och möta (Elton) John Blund.:-)
Ville bara skicka en bild på min älskade Tjofis i hennes fina flipp-flopps som hon fått av sin bonus-farfar (Dannes pappa) i Thailand. Tror hon längtar efter sommaren lika mycket som sin mor.;-)
Nu slocknar jag!
Natti natti!:-)

Gilla läget

Är det möjligt att man kan få sådan träningsvärk?!
I lördags var jag ut och festade lite med två härliga brudar, Tessan och Sofie och några andra sköna människor.
Jag dansade så mycket att jag fortfarande, två dagar efteråt , har ont i magmusklerna och lite i benen och ryggen.
Men kul hade jag!:-) Och det var verkligen på tiden! Tror det var två år sedan jag var ute sist.

Men ska jag vara ärlig så hade jag klarat mig utan det.
Klart det är kul att träffa nya människor, men i det stora hela så hade jag lika väl kunnat stanna hemma med familjen. Saknade dem mestadelen av tiden.
Undrar vad detta beror på? Är jag bara hemmakär eller har jag blivit så gammal att jag inte bryr mig längre. Jag får liksom inte ut något av det längre, förutom en skön fylla och starka magmuskler...;-)

Det kanske är det som är lösningen... Jag får gå ut och dansa som träning varje helg.:-)
Det verkar ju ge mer än cykling. Å andra sidan så har jag inte cyklat så mycket...
Jaja, sakta men säkert går jag ju ner mina kilon iaf och min älskling älskar mig ju precis som jag är så jag får helt enkelt bara gilla läget.

So long!

torsdag 10 mars 2011

Skitmorsa

Idag känner jag mig som värsta hemska skitmorsan. Jag har fortfarande dåligt samvete.
Vi klev upp imorse och barnen var jätteduktiga, klädde på sig och åt frukost, men sen...
Lovisa är alltid superduktig och gnäller inte det minsta när ytterkläderna ska på. Men Loa...
Blir på dåligt humör bara jag tänker på det!

Vi var i så bra tid och Lovisa gick ut i förväg för att leka en stund innan avresan till dagis. Jag hann t.o.m gå ut och lägga in barnens väskor i bilen plus starta den.
När jag kom in igen hade Loa fortfarande inte tagit på sig overallen...
"Jag hjälper dig" sa jag "men då måste du komma nu". Ingen reaktion...
Jag började klä på Olle istället och plötsligt satt Loa på golvet och försökte få på sig overallen. Jag hjälpte honom med det och bad honom sätta sig i trappan så vi kunde få på skorna.
Och då börjar han! Gnäll-ljud och börjar kräla på golvet och jag känner hur förbannad jag blir över att han beteer sig på det viset.

Hur svårt kan det vara att sätta sig i trappan?! Han vet ju att jag ska hjälpa honom och ändå blir han som ett stort äckligt gnäll-monster.
Jag får nog och tar på mig jackan och skorna och stampar in, plockar upp Olle säger till Loa att jag åker nu. Stegar ut genom dörren och smäller igen den för att markera att nu är jag så jävla förbannad och jag menar allvar.

Jag sätter fast Olle i stolen. Lovisa sitter redan i bilen, min duktiga Tjofis! Jag spänner fast säkerhetsbältet om henne oxå.
Jag sätter mig i bilen, backar ut med en rivstart och då öppnas ytterdörren. Loa står i dörren och gråter.
"Men Loa då!" ropar Lovisa nästan gråtfärdig.
Jag kör in på gården igen, kliver ut ur bilen och in genom dörren. Tårarna rinner nerför Loas ansikte.
"Ska du med?" undrar jag.
"Jaa..." säger han.
Jag hjälper honom på med skorna och mössan och vantarna. Det går bra nu men han snyftar.
Jag försöker prata lugnt med honom men jag är fortfarande arg. Försöker få honom att förstå. Men vad tjänar det till? Han är ju bara ett barn...
Väl innanför dagis dörrar har han glömt allt. Han kramar och pussar mig och springer in och är full av bus.

Min älskade Jojja! Mamma är dum ibland... Förlåt för det... Men jag lär mig sakta men säkert, precis som du.

Nu ska jag strax åka och hämta mina små monster.
Vi ska fika och mysa innan dom ska till sin pappa.

onsdag 9 mars 2011

Sömntuta

Den här snygga jackan ska lillgrabben ha till sommaren och när vi åker utomlands i maj.:-)
Sitter och försöker få i mig resten av frukosten.
Barnen har redan planerat för dagen. Först film och sen pyssla.:-)
Nu har sömntutan Olle vaknat. Han somnade vid 21:30 igårkväll vaknade vid 7:30 och åt välling. Sen när kidsen och jag klev upp hade han somnat om. Antingen håller han på att bli sjuk (hoppas för min gud inte!) eller så behövde han bara ta igen sömn. Eller så har han planerat att vara vaken länge ikväll. Det återstår att se.:-)
Nu börjar han bli otålig. Bäst att lyda!:-)

tisdag 8 mars 2011

Ögonlock tunga som bly

Det blev sent igår. Det är typiskt mig när jag vet att jag ska upp tidigt.
Sen när jag väl lagt mig så kunde jag inte få tankarna att sluta snurra!
"Vad blir det för väder imorn? Varmt? Kallt? Behöver barnen ha gallonisar på dagis? Var ÄR deras gallonisar?! Hinner skorna torka? Om inte, vad ska de ha på sig då? Har de kläder i garderoberna? Eller måste jag springa ner till tvättstugan... Vad ska JAG ha på mig? Olle?
Sitter bilstolarna i bilen?"
Och samtidigt hör jag en röst i mitt inre som gormar: "MEN SOV FÖR I HELVETE MÄNNISKA!!!
Efter en stund somnade jag. Men för lite sömn gör en TRÖTT... Så nu sitter jag här i soffan och slötittar på tv med ögonlock tunga som bly.
Ungarna sover. De ville vara lediga imorn så imorn blir det mys för hela slanten!:-) Vi måste ju passa på innan de ska till sin pappa på torsdag.
Nu ska jag koncentrera mig på att se klart filmen och göra lite kvällsfika.
God kväll!:-)

lördag 5 mars 2011

Dolce far niente

Idag har jag en sån där dag när jag vill stanna i sängen hela dan. Inte för att jag har en jobbig dag utan för att det är skönt. Hela familjen helst!:-)
Vi bara ligger i sängen och pratar och skrattar och ger varandra och Olle 110% uppmärksamhet. Sen kanske vi sover en stund eller tittar på film och äter nåt onyttigt.
Sen kanske vi sover igen och sen vaknar vi och hasar ner till köket och gör nåt att äta för då är dagen slut. Sen kanske vi duschar och efter det lägger vi oss i soffan och tittar på tv eller en film och bara myser tills vi somnar.
En hel dag av mys! Det gillar jag!:-) Och det behöver vi ibland! Bara vara, inte göra nånting.

Dolce far niente som det heter på italienska; konsten att göra ingenting. Det är vi väldigt bra på ibland.:-) Och det är såååå skönt!
Det gör inget om vi skiter i tvätten en dag (inte bokstavligt talat, det skulle vara lite äckligt.:-) ). Eller om vi inte åker och handlar som vi egentligen hade tänkt. Vissa saker kan man faktiskt göra imorgon!
Det är så härligt att göra så utan att få dåligt samvete!

Tyvärr så händer det inte så ofta att vi gör så här, och absolut inte när vi har dom stora barnen. Dom skulle ju bli galna av att inte göra nånting. Men vi brukar ta det lugnt och mysa istället, det gillar dom och det behöver dom oxå.

Nä, nu ska jag slumra en stund jag med! Olle och Danne har redan somnat.:-)
Pussiluss!

fredag 4 mars 2011

Demoner och spöken

Shit vad trött jag är idag! Jag sov väldigt dåligt inatt. Det blåste så fruktansvärt och hela tiden hörde jag en dörr eller liknande som slog i. Så otroligt irriterande!
Efter att vi legat och lyssnat i flera minuter och hunnit fantisera om både demoner och spöken så klev Danne upp och kollade en gång men hörde inget konstigt nere. Men jag kunde inte somna... Hörde ju det förbannade smällandet hela tiden!
Tillslut klev jag upp, Danne följde mig tätt i hälarna. Vi gick ner i matsalen och lyssnade. Och där hördes smällandet igen, nu såg vi vad det var.
Mellan garaget och vårt hus går ett högt staket med en grind. Det var grinden som slog när vinden ven.
Ingen av oss orkade gå ut och öppna den. Så vi gick och lade oss igen. Men jag kunde ändå inte somna, även fast jag nu visste vad det var som lät.
Somnade tillslut men sov ytligt hela natten. Danne klev upp och åkte iväg vid kl 6. Då öppnade han grinden.
Då vaknade såklart Olle och ville ha en tidig frukost. Efter det kunde vi somna om båda två. Men vi sov inte så länge.

Hade huvudvärk när jag vaknade, men den försvann efter frunchen/brunchen. Vilade inte på eftermiddan utan höll mig sysselsatt hela dan med lite olika smågrejer. Så nu är jag trött, trött, trött...

Vi ska gå iväg till affären och handla lite. Sen lägger vi oss nog i sängen och glor klart på filmen som vi började titta på igår.
Är sjukt sugen på godis eller något annat sliskigt men jag vill vara duktig nu när jag för en gångs skull kommit igång med träningen. (Cyklade 1 mil både igår och iförrgår.:-) )
Men what the hell! Det är ju fredag och snart helg!

Vi hade tänkt att gå till badhuset imorn och bada med Olle. Men då kom jag ju på idag, jag har ju mens! Det går ju inte bada då! Faan... Vi siktar på nästa helg istället.:-)

Puss och kram och trevlig myshelg!

Surfitta

Jag hatar verkligen att ha mens! Visst är det skönt att veta att kroppen fungerar som den ska. Men de gånger som jag har upptäckt att jag varit gravid och sedan insett att jag inte kommer ha mens på nästan ett år har varit som ett stort lyckorus.

För mig betyder mensveckan några dagar i totalt mörker där mina enda vänner är vrede, ilska och irritation. Jag blir med andra ord en riktig jävla surfitta!
När jag var i tonåren så kunde mensveckan betyda en enda lång mensvärk där blodet forsade som en syndaflod och menssmärtorna var fruktansvärda! Jag kunde inte göra nånting sånär som på att sitta på en köksstol och dunka huvudet i köksbordet. Och så fortsatte det tills mamma tog mig till en läkare och sa "Hjälp henne!".
Jag fick tabletter som skulle minska blödandet och smärtstillande för att ta bort smärtan.

När Cyklo-F (som tabletterna kom att heta) sedan blev receptfria var mina problem borta sedan länge.
Jag är väldigt tacksam över att det finns tamponger så jag slipper se eländet. Använder man bindor så blir lingonveckan liksom mer påtaglig.
Jag avundas faktiskt dem som blöder så där pyttelite och inte har ett dugg ont. Och till er som har det som jag hade och har ibland; det finns hjälp att få!

Å andra sidan så är jag ganska tacksam ändå över att min mens alltid fungerat som den ska. Det har alltid varit lätt att planera barn pga dess punktlighet. Och alla barn har blivit till på ett försök. (Det finns nog många som avundas mig för det...)
Igår blev jag t.o.m lite glad och lättad när den kom. För jag vill inte bli gravid. Än...
Så i det stora hela så hyser jag nog en form av hat-kärlek till mitt elände.
Det kommer nog en dag, om ca 20 år när den försvinner och då kommer jag nog sakna den...
Eller inte...:-)

onsdag 2 mars 2011

Mitt kött och blod

Det har bara gått en dag på våran vecka utan kidsen och jag saknar dom så sjukt mycket redan! Och det är en hel vecka kvar innan jag får träffa dom igen!
Mitt kött och blod, mina hjärtan... Herregud vad jag älskar er!
Och det är under stunder som denna när allt är tyst och huset sover som jag känner längtan och smärtan över att ni inte är här just nu... Aj vad ont det gör!
Men jag blundar och stänger av känslorna. Ni är ju snart här igen. Längtar tills jag får se era vackra livliga små ansikten igen!:-)
Jag älskar den här bilden. Loa och Lovisa ser lika galna och spralliga som dom är och Olle ser ut som Jabba the Hutt.:-D
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥