Sagt och gjort

Loa nu ikväll vid läggdags:
-Jag har blivit flintis!
Jag:
-Har du blivit flintis?
Loa:
-Ja, för jag petade mig i ögat.

Det är inte så lätt att hålla reda på vad alla ord betyder.:-)

Nu är det bara de roliga månaderna kvar

Somnade på soffan i vanlig ordning ikväll. Vaknade till en av mina favoritfilmer; Erin Brochovich. Var såklart tvungen att se slutet på den!:-)
Men NU är det natti!

Kände förresten första sammandragningen för den här graviditeten idag. Coolt! Men blev lite paff bara, så tidigt...
Men då mindes jag att jag upplevde samma sak med Lovisa i vecka 15. En vecka senare började jag känna rörelser.
Längtar! Snart får jag känna det igen, vilken resa jag har framför mig! De tråkiga månaderna är förbi, nu är det bara de roliga månaderna kvar!:-)

Just det ja, det är ju natti.
God natt!;-)

Bröst är bara bröst

Jag har skrivit om det här med offentlig amning förut, läs här.
Precis som Ebba Von Sydow, som också har skrivit om ämnet, så förstår jag inte vad problemet är. Debatten fortsätter och för mig är det fortfarande obegripligt vad det är som folk stör sig på. Något så naturligt som att ge ett (litet) barn mat.
När jag nyligen var på bröllopsresa i Thailand var det flera tjejer som gick topless på stranden. Ingen reaktion från någon av de badande och solande turisterna.
I helgen var jag och den lilla familjen (Danne och Olle) och åt på en hamburgerestaurang utanför Gröna Lund. När vi kom in satt en kvinna med sitt lilla barn mot bröstet. Jag blev så lycklig av att se en mamma som helt obekymrat gav sitt barn mat.
Vad jag vill komma fram till är att bröst är bara bröst, herregud! Som Malin Harju skriver i sitt inlägg om frågan så är det helt klart hos betraktaren problemet ligger.

Men det sorgliga är att den här debatten aldrig kommer få sig ett slut. Det kommer alltid finnas sura förstoppade människor som kommer störa sig på oss starka beslutsamma kvinnor som är redo att göra vad som helst för våra små hjärtan om det nu rör sig om något så naturligt som att ge de mat på offentliga ställen inför brännande blickar.
Och det som retar mig ännu mer är att parallellt med denna debatt så pågår en annan debatt. Nämligen den om att man ska amma sitt barn till minst 6 månaders ålder.
Budskapet är alltså; du måste amma ditt barn men tro inte att du kan göra det var som helst!
Inte undra på att vi är så många som inte kan amma eller väljer att inte göra det.

Med detta mitt fjärde och sista barn ska jag göra allt för att amningen ska fungera. Och gör det inte det så har Moder Natur ordnat det så fiffigt att det finns alternativ. Där pågår det förresten också en debatt men den orkar jag inte gå in på just nu.
Slutordet blir; amma hur och när fasen du vill! Skit i människor som inte fattar innebörden!
Puss på er!