Hon är här!

Det har redan gått en vecka sen hon kom till oss. Kl 06:15 på morgonen den 19 november föddes hon. 3015 gram och 47 cm. Kärleken är enorm!

Eftersom alla mina tidigare förlossningar börjat på olika vis så fanns det bara ett sätt kvar som denna förlossning kunde börja på, nämligen med värkar. Och så blev det också.
På eftermiddagen dagen innan så börjar de. Men jag vågar inte hoppas på att det satt igång så jag börjar inte klocka värkarna förrän på kvällen. Vid 22-tiden är vi rätt säkra på att det är förlossningen som satt igång.
Under kvällen har vi ringt runt till familjen och förvarnat de att det kan vara på g.

Mamma ska vara med oss på sjukhuset. Hon har varit med vid alla mina barns födslar. Olle ska vi lämna hos min syster innan vi åker vidare till sjukhuset och min bror ska komma strax innan vi åker in för att skjutsa Lovisa och Loa till skolan.
Vid två-tiden på natten blir värkarna regelbundna. Vid fyra-tiden tycker Danne att vi ska börja göra oss i ordning för att åka in. Men jag tycker fortfarande att jag inte har ont nog. Jag väntar ju på de där riktigt djävulska värkarna.
Men så börjar jag tänka på att vi ska vänta på min bror och dessutom hinna med att lämna Olle innan vi kan åka vidare till sjukhuset.

Vid halv fem är min bror hos oss. Alla grejer är inpackade i bilen och jag hinner t.o.m äta lite frukost då jag är så himla hungrig. Under den här timmen blir värkarna intensivare men inte alls så där hemska som jag minns de. Jag tror därför att det ska dröja ett tag innan bebisen föds.

Till slut kommer vi äntligen iväg. Vi lämnar av Olle hos min syster. En för övrigt överlycklig Olle som ska få leka med sina kusiner.
Sedan åker vi de sista meterna mot sjukhuset. Vid akutingången möter vi upp mamma och vi går upp mot förlossningen. Då är klockan ca 05:30.
Vi blir emottagna av en jättegullig barnmorska som visar oss till vårt rum. Där får jag lägga mig på sängen och de sätter ctg för att kolla hjärtljuden på bebisen och mina värkar. Då är klockan ca 05:40.

Vi skrattar och har det trevligt mellan värkarna, som jag fortfarande tycker är helt okej att ta så jag vill vänta med eventuell lustgas. Jag visar mamma hur kameran fungerar så hon kan vara redo att filma när bebisen kommer ut.
Någon värk senare känner jag hur det knäpper till i kroppen. Det är vattnet som gått. Jag hinner kasta en blick på klockan som visar ca 06:10.
Jag minns att jag säger till mamma "Nu kommer det att gå fort". Vi ringer på knappen och precis när barnmorskorna kommit in i rummet och ska hjälpa mig av med mina byxor så känner jag hur det trycker på och jag vill krysta.
Frågar lite ängsligt om det är för tidigt och barnmorskan vill undersöka mig. Men det hinns aldrig för när nästa värk kommer så krystar jag på. Som tur är så har de fått av mig byxorna.
Kl 06:15 föds hon vår lilla Märta med en superlång navelsträng som hon lyckats linda ett varv runt kroppen och ett varv runt halsen. Men hon mår toppen och skriker på en gång när hon kommit ut och vi är än en gång världens lyckligaste föräldrar!

Vid 15-tiden på eftermiddagen får vi åka hem. Jag har aldrig mått bättre efter en förlossning!
Jag kan fortfarande inte förstå att jag genomgick en förlossning för en vecka sen!
Jag är så otroligt tacksam över att graviditeten och förlossningen gick så otroligt fort och bra!
Och att vi fick ett litet underverk som är frisk och mår toppen. Jag är sååå tacksam!♡

Nu ska jag försöka sova medan lillskruttan snusar sött i sitt babynest. Hon lär nog vakna snart och vill ha mat eller en ny blöja eller bara lite sällskap.
Det ska bli så otroligt roligt att få lära känna denna lilla människa! Kan knappt vänta! Men först ska vi ta det lugnt och bara vara. Jag ska bara snusa bebis och njuta av den här korta tiden. För jag vet ju hur fort det går...

God natt!♡